Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 LENNART BJÖRKQUIST.
D Lera av samma art, som sielfwa Gothlands Grusstenen till 3
Qwarters högd.
E Första Grus-Bänken, där Måtstenen klyfwes til en alns högd.
F Lera til 9 tums högd.
G Andra måtstensbänken af 8 ock 9 Qwarters högd.
H Grodan som fants i nästnämde bänk.
I Remnor eller Sniden, däruti Becket eller Tjäran fants.
K Stenhögar eller så kallade Byltes-hopar efter brotet, som äro
blandade med Kalksten.
L Stenkojor, däruti Stenbrytarena spisa.
M Grodskinnets utseende på ryggen, som war tunt, ock
samman-torkadt emot samma i Berget fundne Grodas mycket större och
tiocka-re skapnad, då hon war lefwande.
N Samma Grodskins utseende under buken. Det öfriga kan ses
af ritningen.»
Vid samma tid som ovannämnda berättelse skrevs, företog Carl
von Linné sin resa till Gotland. Han besökte då även södra delen av
ön och gjorde därvid en del anteckningar om sandstensbrytningen.1
Sålunda omtalar han, att stenar, som beställdes i någon viss storlek
kallades »måttstenar» och voro belagda med större tull än andra, som
»tagas såsom de falla». De senare kallades »blåckstörar».
Vertikala självsprickor kallar han »långsned» eller »tvärsned» beroende
på riktningen i vilken de gå. Själva brytningen beskriver han
sålunda : »När som denna sandsten skal brytas, af f öres Jorden och
Kalck-stenen alt in til Leran eller första bottnen, sedan spränges sandstenen
horizontailt med kilar, då han klyfwer sig alt in til de perpendiculaire
springorne. Första bottnen war ofta 3 alnar djupt, då andra bottnen
tager wid med en Lera lik den förra, hwarpå den andra floden av
sandsten följer och så widare.»2 Linné har även en del uppgifter
rörande prisförhållandena å den färdighuggna stenen.3 Vidare uppger
han att statens »Conducteurer» brukade vistas vid stenbrotten från
mitten av mars till mitten av oktober, samt omnämner slutligen en
del föremål, som tillverkades av den gotländska sandstenen, såsom ex-
1 Gari Linnjei Gottländska Resa åhr 1741, sid. 259, 267 m. fl.
2 Linné, anf. arb., sid. 249.
3 Linné, anf. arb., sid. 267 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
