Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 205
Norske bygder: Vest-Agder. I-IL Bergen 1925-1927. 283 sidor
samt 45 planscher.
De kulturhistoriskt-etnologiska undersökningar, som i Norge bedrivits
under det senaste decenniet och som i väsentlig grad omhänderhafts av
Norsk folkmuseum i Oslo, ha redan från början varit inriktade på snar
publicering. Man har därför koncentrerat sig på områden av mindre
omfång, ett dalföre eller ett komplex av sammanhäDgande dalgångar, och
därvid utgått från att det i Norge i utpräglad grad är dalgångarna, som bilda
bygde- och kulturenheter. För övrigt har man eftersträvat att ge historiskt
fördjupade skildringar och en sådan allsidighet, som med fördel endast kan
tillämpas på lokalt ganska strängt begränsade områden.
Ett förnämligt serieverk har sålunda börjat utgivas benämnt: »Norske
bygder». En redaktionskommitté med representanter för kulturhistoriens
viktigaste grenar står i spetsen , för företaget, som ekonomiskt uppbäres av
Norsk folkemuseum och som dessutom understödes med betydande bidrag
från Stortinget.
År 1921 utkom första delen i serien. Den är helt ägnad åt Setesdalen
och är ett för nordisk kulturforskning synnerligen märkligt arbete. Den
har nu åtföljts av en ny del, ägnad åt Vest-Agder, det område, som ligger
närmast söder om Setesdalen och som utgör Norges sydligaste parti. I denna
liksom i deri föregående volymen ha ett flertal framstående forskare
medverkat. Vest-Agdersbeskrivningen består av två avdelningar. I den ena
behandlas följande ämnen: natur och folklynne (av konservator Gisle Midttun)
antropologi, folkmål, förhistoria, ekonomisk och administrativ historia,
kyrkligt liv, folkdiktning (av professor K. Liestöl), musik samt runinskrifter (av
professor Magnus Oisen). Den andra avdelningen är helt författad av Gisle
Midttun, genom vilken huvudparten av de fältundersökningar, uppmätningar,
ritningar och fotografier, som krävts, blivit utförda. Arbetet är således till
stor del hans verk. Han skriver här om gamla vägar, gårdar, hus och
heminredning, dräkt, liv och levnadssätt, konst och hantverk.
Det som i första hand torde intressera denna tidskrifts läsare är
Midt-tuns bidrag. Han skriver på landsmål i en rapp och folkligt levande stil.
Man får i detalj följa hur kulturformerna gestaltat sig inom olika socknar
och skiljaktigheterna dessa emellan. Ehuru materialet icke i ålderdomlighet
eller konstnärlighet kan mäta sig med det i Norges mest berömda bygder är
det dock mycket märkligt och låter den intresserade lära känna många nya
sidor av Norges förnämliga och mångskiftande folkkultur och konst. Även om
man i vissa punkter kan ha en annan uppfattning än författaren om
ursprunget till en del typer, måste man med beundran taga del av hans på en
gång nyktert kritiska, konkreta och på omfattande kunskaper grundade
framställning.
Att ge en allsidig bild av folkkulturen med hänsyn både till det
andliga och materiella är onekligen mera lockande, när så mycket lever kvar
som i Norge och när sambandet mellan föremål och folkminne mindre
hunnit spolieras än vi i allmänhet äro vana vid. Här blir den av etnologien
hävdade helhetssynen mer än någonsin önskvärd och naturlig.
Huvudvikten är lagd på de konstnärliga sidorna i folklivet.
Illustrationerna äro talrika. Förutom dem, som ingå i texten, finnes ett stort antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
