Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VÄRMLÄNDSKT SVEDJEBRUK VID TIDEN OMKRING ÅR 1860. 173
ved bars in på vedbårar. När veden skårades av på vedbacken,
uppstod en massa huggspån, som kallas »kaser». Dessa bars också in
som bränsle, varvid man använde »kase-såll», flata, ovala enekorgar
av c:a l m. längd.
Rågskärningen skedde med skära, fig. 13. Skäraren fattade rågen
med vänster hand och skar av med hög »stubb». Varje råghög gjordes
lagom stor till en kärve (som kallades »nek»). Efter skäraren kom
bindaren eller upptagaren, som band ur roten och höll därvid toppen
ät vänster. På nekens undersida togs bandets båda »lavar» ut, virades
fast vid varandra, togos uppåt på var sin sida om kärven, där
bandet sammanhölls löst med vänster hand. Med ett byttlock i höger
hand slogs neken jämn i rotändan. Locket lades ned, och med båda
händerna drogs bandet hårt åt, knuten virades, och dess ena tave
lades intill bandet. På bandets andra sida stacks nu bindkroken
under bandet och fattade taven, som drogs under bandet och låste
sålunda till knuten (se fig. 1-11). Bindaren bar kroken mellan
tänderna (som en pipa), när han ej använde den.
Rågen torkades genom att resas mot sotvedshögarna eller på ömse
sidor om stänger, som satts upp i störbord. Rågen täcktes ej. Fig. 14.
Stackningen skedde på platsen. Först lade man då ett »rävle»
(= provisoriskt golv) av sotved i stakslädlängder (= c:a 5 alnar).
Detta rävle hade kvadratisk form. Av samma sorts sotved timrades
på rävlet ett par tre varv. Detta utgjorde början till väggarna.
Knuthuggen gjordes endast på virkets översida, men dock ej djupare än att
det skulle bli springor mellan virket i väggarna. Mitt på rävlet
fästes en tät enbuske, och kring denna började stackningen. Nekarna
lutades mot busken och restes så strålformigt kring denna med
topparna snett uppåt inåt. Stackningen fortgick med bibehållen
riktning och lutning på nekarna, tills man kom upp till timringens kant,
varefter man ömsom timrade och ömsom stackade. När stacken var
färdig, nådde denna med översta nekvarvets rotändar till timringens
överkant. Över denna stack således toppen upp kägelformigt. Som
täckning användes medförd råghalm, som lades på samma sätt som
nekarna, men med den skillnaden, att takhalmen lades ut över
väggens kant. Sist tog man ett »halmkärv» och omband hårt i toppändan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
