Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PORLA BRUNN, EN GAMMAL OFFERKÄLLA. 179
offrande och inkastande av penningar, nålar och kors i källorna,
varjämte de sletos om att avskumma den hinnan, som fanns på vattnet,
vilket de ock drucko till en stor mängd och även därmed badade sig.
Järnkällorna ansågos hava särskilda magiska krafter därför att
de avsatte ämnen med röd färg.1
Om den röda färgens betydelse och användning inom magien och
folkmedicinen är mycket skrivet.2 Sannolikt är att denna magiska
betydelse har flera rötter. Rött var dels blodsymbol, dels en sol- och
eldsymbol.3 Men man måste också vid förklaringen av den röda
färgens användning ta hänsyn till dess psykologiska verkningar. Och
slutligen få ej de rent sympatetiska användningarna förglömmas.
Rött var ett medel att framkalla, fördriva och avvända det röda. Men
alla dessa rötter till det rödas betydelse och bruk äro stundom så
hopflätade med varandra att man ej kan skilja dem isär.
Liksom de flesta andra folk ha också våra förfäder hållit den
röda färgen i religiös vördnad. Olaus. Magni skriver i sin Historia
om de nordiska folken (3:2) att polarmänniskorna med ivriga böner
och särskilda ceremonier tillbedja ett rött tygstycke, som uppfästs
på en stång eller lans, emedan de tro, att i detsamma innebor en
gudomlig kraft på grund av den röda färgen, som liknar djurblod.
Man vet också att växter med röda frukter eller andra röda delar
varit föremål för vidskeplig vördnad eller använts vid magiska
förrättningar. En i skorstenen upphängd morot anses på Öland
fördriva altan (Rääf). Kärnorna av den röda pionen hindra, om de bäras
som halsband, kopporna att slå ut i halsen (Rääf). I Skåne var förr
hagtornen (med röda bär) helig. Hyltén-Cavallius berättar (1864) i
Wärend och wirdarne I, s. IX att i Vemmenhögs härad, Skåne, an-
1 Denna min förklaring till järnkällornas helighet har upptagits av Gustaf
Näsström i hans bok »Det gamla Medevi* (1928). Märkvärdigt nog anger han icke min
artikel från 1923 som källa utan Broberg: Bidrag från vår folkmedicins vidskepelser,
vilket arbete ej innehåller något härom.
2 Se särskilt J. V. Broberg, Bidrag från vår folkmedicins vidskepelser (1878) och
Eva Wunderlich, Die Bedeutung der roten Farbc im Kultus der Griechen und Körner
(–– Religionsgeschichtl. Versuche und1 Vorarbeiten 20:1), Naumburg a. d. S. 1925, och
där anvisad litteratur.
s »Den röda färgen var, såsom såväl talesätt som plägseder lära oss, en symbol
av elden*, skriver Broberg helt kategoriskt, an f. arb.. s. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
