Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARDAGSLIVET PÅ TRESTENA PÅ 1860-TALET.
Bilder från det gamla Västergötland.
Av
OTTO MANNERFELT.
Framlidne kaptenen Otto Mannerfelt utgav 1918 Mannerfeltska
släktboken, del I. I företalet till denna säger författaren, att delen möjligen
kommer att följas av en andra, innehållande en mera sammanhängande
teckning av släkten och dess medlemmars levnadsöden. Denna andra del
medhann författaren ej att utgiva, men han gjorde likväl härför en del
speciella förarbeten och forskningar. Häribiand intresserar särskilt ett
aktstycke, som direkt dikterades ur minnet och som avhandlade livet på
Trestena gård i Västergötland på 1860-talet. Dessa memoarer innehålla
en stor mängd upplysningar av kulturhistoriskt och etnologiskt värde, och
då sådana från denna tid ganska sparsamt föreligga i tryck, har utgivaren
ansett dem värda en närmare uppmärksamhet.
Vid utgivningen ha åtskilliga förkortningar gjorts beträffande
partier av mera personlig karaktär och en viss omgruppering av materialet
skett, varvid jag dock sökt att bibehålla anteckningarnas karaktär av
nedskrivna minnesintryck. Helt visst har författaren avsett föreliggande
manuskript endast som ett första koncept, ämnat att senare ordnas och
omarbetas.
Utgivaren har vid redigeringen haft Erik Gustaf Geijers ord i
minnet: »Jag skrifver ingen lefvernebeskrifning. Ändamålet af denna skrift
är att låta pennan löpa till förströelse efter en i^yss slutad afdelning af
mödosamt arbete. Fortfarom således att skrifva utan method. Hvarvid
det fägnar mig, att det så kallade förtalet här råkat komma in midt i
boken.»1 Säkerligen hade författaren vid dikterandet av utkastet i fråga
velat göra de orden till sina.
Någon presentation av herrgården och de agerande personerna utöver
vad här och var i texten direkt lämnas, torde här vara överflödig. Trestena
var fideikommiss på kvinnolinjen och är beläget i Bjärka socken av
Skaraborgs län samt innehades och beboddes vid tiden för skildringen
av författarens fader, Gustav Volter, f. d. överstelöjtnant vid
Västgötadals regemente och hans maka, Eva Anne-Margarethe Granfelt från
Dal. Gården hade tillfallit den senare efter hennes moder Anne-Charlotte
Fock.
1 Samlade skrifter, förra avdelningen, 3:dje bandet, s. 75, Stockholm 1851.
3-290301. Fataburen 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
