Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kulturhistoriska notiser och traditioner från 1600-talet från Öland och Småland. Av Arvid Enqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KULTURHISTORISKA NOTISER 23
___ ..
Fig. 4. Dryckeshorn i Arbelunda, Löts s:n, Öland.
Nota Länzman i Arbelunda
hafwer ett ståtligit gamallt horn
5 qwarter långt widt som en Kanna
op wthi gick i 1 K (anna) ööl, war så giordt,
guult som wax.
8. Sägen.
Å sid. 19 och 20 i konceptet har Rhezelius helt
fragmentariskt noterat några uppgifter om Kettil Runske, run- och
trollmästaren, vilken i sägnen är mest bekant genom det sätt, varpå han band
trollkarlen Gilbert på Visingsö. Sägnen förmäler, att denne Kettil
förvärvade sin övernaturliga makt och sina kunskaper genom att
från Oden bortstjäla tre runkavlar.1 Rhezelius har i efterföljande
notis en annan version, något utförligare behandlad, om det sätt,
varpå Kettil blivit runkunnig och vis. Sägnen är lokaliserad dels
till Öland, dels till Småland (Alsheda s:n, Kettilsås):
Relatio om Kitil R. ifrå Öland; så
1. Att han hafr och i sin tydh werit på Ölan
hos sin slächt, widh Resmy K.2 där hafr han
sagt för almogen, ho.m luchtade där Resmy
Kelluatn af Kelan där är.
2. Sandby syra, där ifrå, en myl snedt ofr
landet, nordost.
3. Grebby quitta .. grand, i Replinge S.
tre myl der ifrå norr wth, en sten.3
Nota han luchtade skarpt nogh, långan wäg
denne nampn och landkunnoge Ketil
1 Jfr Hyltén-Cavallins i Läsning för folket VIII, sid. 169 ff. (1842), där en
utförligare redogörelse om Kettil Runskesägnerna lämnas.
2 Resmo kyrka.
3 Jfr. nedan s. 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
