Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden - Ivar Arwidsson: Fisken med risarmar vid Västergötlands kust - A. Enqvist: Kolning av bränntorv under 1700-talet i Närke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 SMÄRRE MEDDELANDEN
Utanför Skinntebo strax söder ut användes 1919-1923 en
ryssje-gård med landgård av ris men sidoarmar av garn. Vid Näs i Frölunda
socken (beläget omkring 3 km. från Brottkärr) ha tidigare (senast något
år före 1920) funnits två ryss j ©gårdar. Båda ägde blott en djupgård och
denna vette inåt Askimf jorden; fiskena avsåge blott fångst av utgående
fisk. Land- och djupgårdar bestodo av ris.
Enligt hemmansägare Carlsson ha ryssjegårdar förr varit långt
talrikare på denna kust, varest d© förekommit där och var åtminstone ner
till gränsen av Halland, ja även sannolikt i detta landskaps nordligaste
del. Längre söder ut är emellertid den halländska kusten alltför öppen
för att dylika fisken skulle kunna användas.
Ivar Arwidsson.
Kolning av bränntorv under 1700-talet i Närke.
I sin Geographie (uppl. 8, Bd. 2. Stockholm 1828, sid. 373) har E.
Tuneld meddelat följande uppgift om Frövi bruk i Närke: »Frövi Bruk
1 Näsby S., 3 mil från Örebro har 1,380 Skepp. Stångjernssmide, med
2 Stångjernshamrar och 4 härdar samt särskilt Knipp1 och
manufaktur-smide, som drifves med torf.» Eldning med torv under vissa av
smides-ugnårna, här säkerligen betingad av god tillgång på materialet, synes ha
varit särskilt betecknande för Frövi bruk, efter som Tuneld anser det
vara värt särskilt omnämnande. Tunelds uppgift bestyrkes ytterligare
av en ännu bevarad, c:a 50 år tidigare nedskriven kort relation om
tillvägagångssättet vid upptagandet av torven och behandlingen av densamma
före dess användning. Relationen, isom förvaras i K. Bibliotekets
handskriftssamling i en folioportfölj med lösa handlingar av skilda slag,
topografiskt ordnade (M. 37: 3: Smärre skrifter och handlingar rörande
Sveriges topografi) är av så stort kulturhistoriskt intresse, att den torde
vara väl värd att återges i denna tidskrift. Dess titel är: »Om Brenntorfs
nyttjande wid Frövi Manufactur W ark.» Relationen är ej daterad, men
att den tillhör 1700-talets senare hälft, förmodligen något av dess senaste
decennier, framgår av underskriften: »Sålunda befinnes wid Frövi hos
Bergmästarn I: W: Dalman.»
Jacob Wilhelm Dalman var född 1738 på Hinsebergs gård i
Näsby sn, under vilken Frövi bruk hörde, och blev, efter att ha varit
auskultant i Bergskollegium och Geschworner vid Sala Silvergruva,
bergmästare. Hinsebergs gård och därmed bruket ärvde han efter sin fader,
f. d. Vice lagmannen i Wesmanland, Olof Johan Dalman, adlad Dalman,
vilken avled år 1756. J. W. Dalman avled år 1813. Det är alltså först
efter 1756, och sannolikt ett par årtionden senare, omkring 1780, som
den nämnda redogörelsen är författad. Huruvida Dalman själv eller
någon av hans medhjälpare vid bruket nedskrivit densamma, är nu
omöjligt att avgöra. I varje fall är den tidigare nämnda underskriften av
annan hand än det övriga, sannolikt Dalmans egen. Relationen, som
talar för sig själv, lyder som följer:
1 Knippjärn = järn av fina dimensioner, som ofta föres i handeln hopbundet i
knippor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
