Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om brunnar. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM BRUNNAR
205
Fig. 30.
Stolpvind med ämbar. Forsen, Björbo, Floda sn, Dalarna.
Teckning av O. Homman, byunders. 1926.
stången kallas ibland vindskida (Lima), »brunnskeide» (Ore),
»hink-skid» (Ore), »ynkstång» (Al) eller »vindstång». Den vertikala
lyftstången kallas också ibland »vindstång», ett ord, som i Jämtland även
betecknar hela inrättningen. Benämningen vind har direkt
motsvarighet i medeltidstyskan.1 Brunnsvind - med diverse lokala
ombildningar - - . är alltifrån Sydsmåland och upp i nordvästra Uppland
ganska vanlig term. I andra landskap möter man sådana termer som
»hinkflöjel» (i Västerbotten, Bureå, Skellefteå), »hink»2 (enligt Rietz
1 haijstra-wazerwinda. Jfr Stephani Alteste deutsche wohnbau II sid. 111 och
Essenwein Kulturhist. Bilderatlas.
2 Benämningen hink eller ink gick så småningom över på ämbaret. Besläktat
härmed är det tyska »hinken> = halta. Denna innebörd är betecknande för den sneda
15-301193. Fataburen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
