Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om brunnar. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM BKUNNAR
207
Fig. 83. Brunn med stolpvind. Braksvallarna, Tännäs sn, Härjedalen.
Foto byunders. 1920.
blott den dialektala förbistringen1 utan antyda också att stolpvinden
är vitt utbredd i vårt land. Den förekommer i alla landskap, men är
numera i de centralare bygderna starkt stadd på retur. Den
förekommer också i de övriga nordiska länderna - således även i Norge,
Danmark och Finland ocli möter ganska allmänt i Ostbalticum2, i
Ryssland3, i Polen4 och delvis också i Tyskland5. Även i Mellan- och
Sydeuropa hör den hemma. Den är sålunda ganska vanlig på Pyre-
1 Ordet brunnsvind synes tidigast vara belagt 1638. Svenska Akademiens
ordbok lanserar som riksspråksord det något tyskfärgade brunnssvängel, som ej torde
vara belagt i svenskan förrän på 1800-talet. I fornsvenskan förekommer termen
brwn-stangh, som kanske avser hängstången, men i varje fall torde vara ett medeltida
belägg på stolpvind. I danskan nyttjas nu ofta termen »brandevipp», i norskan
>vippe-stang». Haqvin Spegel använde år 1712 termen brunnsvipp.
2 Egna iakttagelser; jfr också Bielenstein: Die Holzbauten und Holzgeräte der
Letten.
s D. Zelenin: Ostslavische Volkskunde 1927, sid. 253.
4 A. Schultz: Ethnographische Bilderatlas von Polen, Beiträge zur polnischen
Landeskunde B. 5, sid. 141, 57, 63, Buschan, Europa, sid. 65.
5 Fritz Kruger: Die Nordwestiberische Volkskultur, Wörter und Sachen, Band X,
sid. 98 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
