Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Siljansbygden. De stora socknarna Mora och Orsa berördes
särdeles ingående. Prästerskapets olika inställning i Mora och
Orsa till denna rörelse gav ett särskilt intresse däråt. I Orsa
ville kyrkoherden betvinga rörelsen med maktspråk och hålla
den inom de sedvanliga kyrkliga skrankorna. Mora åter hade
präster, som betraktade rörelsen med sympati och som sökte
att ur den tillgodogöra sig de religiösa värden, som den
innebure. Eftersom Risa by låg vid gränsen är det möjligt att
Budfamiljen kom att särskilt intressera sig för rörelsens olika
yttringar. Äldsta medlemmen i syskonkretsen, Elin, syntes i
varje fall ha fattats av rörelsen och inkommit i de kretsar, som
aktivt deltogo i densamma. Det är känt att Bud Erik och hans
bror Per också sympatiserade med rörelsen.
Som student gjorde Artur Hazelius sin första resa till Dalarna
1857 och 1861 upprepades resan. Hur bekantskapen med
Budfamiljen inleddes, beskrives av en brorson till Bud Elin sålunda:
»En sommardag — sannolikt 1857 — var faster Elin, i sällskap
med någon annan kulla från Risa, på väg till Mora strand. På
landsvägen genom Wasslarängen mötte dessa kullor, som under
färden sysslade med strumpstickning, två studenter, den ena av
dessa var Hazelius. Studenterna stannade och började språka
med kullorna och bekantskapen var gjord. Hazelius hade också
sagt att han var bekant och god vän med dåvarande
pastorsadjunkten sedermera prosten Borg, och bett dem hälsa honom
och detta gjorde nog sitt till att bekant- och vänskapen
ytterligare befästes med Budfamiljen, där Borg var mycket avhållen.
Huruvida Hazelius under denna färd besökte sina
nyförvärvade vänner i Risa kan jag ej veta; men jag vet säkert vad min
far berättat att Hazelius på sommaren 1861 hälsade på i Risa
och var då så god vän med min far att han utbad sig få bli
fadder till det barn som då om någon tid väntades. Det blev
min bror Per som fick förmånen att få ’Artur’ till fadder.»
Artur Hazelius har själv beskrivit, hur naturen och framförallt
människorna i Dalarna togo honom med storm. Ungdomen
i Budgården var livligare till lynnesläggning än de flesta, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
