Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller kåken användas, ty spöstraffet avskaffades icke fullständigt
förrän 1855, som förvandlingsstraff dock redan 1841. Enligt
Streling skulle »spögubben» icke haft sin plats å spöpålen utan å
häradshäktet. Även om denna uppgift är riktig — ett
minnesfel kan dock föreligga — torde man kunna utgå från att figuren
ursprungligen haft sin plats å spöpålen. Den har också fått sitt
namn efter den, som verkställde spöstraffen, spögubben.
Spögubben från Ingelstad för osökt tanken på den s. k.
Kopparmatte, den bronsfigur som från omkring 1650 prydde »kåken»,
d. v. s. schavotten å Stockholms Stortorg. Denna bild — i det
av F. U. Wrangel upptäckta kontraktet med gjutaren kallad
»justitiebeläte» — framställer en herreman i tidens dräkt,
hållande ett ris i högra handen, fig. 4. Kopparmatte spelade en
stor roll i det äldre Stockholms rättshistoria. Utan tvivel var
bilden också känd och fruktad långt utom huvudstadens
gränser.
Kopparmatte är emellertid icke den enda bild av detta slag,
vi känna från vårt land. Skänninge, en av våra mest betydande
medeltidsstäder, hade långt tidigare än Stockholm en liknande
bild, den s. k. Tore lång eller Ture lång, omnämnd och avbildad
av Olaus Magnus i hans arbete »De nordiska folkens historia»,
fig. 1. Det var en åtskilligt mer än manshög bildstod, som hade
sin plats å stadens torg. Vid dess knän plägade man efter
offentlig rannsakning och dom avstraffa missgärningsmän, särskilt
äktenskapsbrytare. Tore lång framställes också bärande på
axeln en klubba, från vilken tvenne sammankedjade stenar
nedhängde — det var de i gamla stadslagar omtalade »stadens
stenar», vilka skulle bäras av äktenskapsbrytare, jämför fig. 5.
Sådana stenar funnos kvar i Stockholms stads förvar ända tills
för en del år sedan, då de helt enkelt slarvades bort.
Olaus Magnus berättar, att Tore lång var »utstyrd som Roland
i Bremen». Utan tvivel måste man också söka dess förebilder i
de från tyska städer kända Rolandsstoderna, vilka utgjorde
symboler för städernas^fri- och rättigheter, framförallt i avseende å
rättsskipningen. Känt är ju, att talrika tyska köpmän inflyttade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
