Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYRESÖ SLOTT
varje ägares smak. Intressanta prov på det tidiga 1800-talets
interiörstilar ha i ett par av rummen bibehållits till våra dagar.
Till det yttre stod Tyresö däremot oförändrat till dess
advokat-fiskalen J. G. F. Hörstadius 1859 blev dess ägare. Redan 1860
lät han utarbeta förslag till ställets förskönande med nya
parkanläggningar samt slottets tillbyggnad i söder mellan de båda
tornen. En stor fritrappa skulle här leda ned i parken.
1700-talstrappan åt borggården ville Hörstadius ersätta med en
större anläggning bestående av en terrass och svängda
trapp-armar. Även en serie nya uthusbyggnader ingingo i projektet.
Lyckligtvis inhiberades dock dessa planer beträffande själva
slottet, tydligen på grund av ett plötsligt väckt historiskt
intresse. Detta gav till resultat, att slottsarkitekten J. E.
Söderlund år 1863 fick i uppdrag av Tyresös nitiske ägare att
ge slottet ett utseende, som erinrade om dess gamla anor och
som samtidigt kunde göra bättre effekt i tidens smak.
Arkitekten byggde gavlar med volutförsedda rösten över de båda
tornen och sökte giva fasaderna en air, som svarade mot dess
traditioner. Till förebild tog han Axel Oxenstiernas väl
bibehållna Tidö och försåg Tyresö med putsdekorationer enligt
detta mönster. Fönstren fingo rusticerade omfattningar och
murarna ankarslutar av gjutjärn. Taket livades med
vindskupor, och portalen smyckades med en omramning av
kopplade pilastrar. Söderlunds ritningar till Tyresö »decoration»
förvaras i Uppsala universitetsbibliotek. Hur slottet tedde sig
efter dessa arbeten, därom lämnar ett rikhaltigt bildmaterial
och även Klingspors vederhäftiga tryckta beskrivning besked.
Sedan Tyresö år 1892 inköpts av påvlige kammarherren,
markis Claes Lagergren, inleddes slottets sista era. Med Isak
Gustaf Clason som sakkunnig medhjälpare påbörjade den
nye ägaren omfattande arbeten, som dels gingo ut på att ge
Tyresö dess ursprungliga utseende åter, dels fylla moderna krav
på bekvämlighet. De gamla gaveltornen erhöllo nya huvar.
Flygellängorna ombyggdes och försågos med två par torn. En stor
sandstensportal fick ersätta Söderlunds oäkta verk på fasaden.
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
