Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och skogar ända till Sandemar och Dalarö. Av hennes övriga
besittningar må här endast erinras om de betydande
egendomarna i Östersjöprovinserna, härrörande från både De la
Gardieska och Oxenstiernska sidan, samt om det senare
förvärvade Krapperup, som förbundit hennes namn med den
skånska stenkolsindustriens historia. Stora delar av året bodde
hon i Stockholm, till en början i en malmgård på Söder,
slutligen i Ebba Brahes bekanta palats vid Götgatan.
Efter makens död fortsatte Maria Sofia De la Gardie till
en början att ägna sig åt sin hovtjänst — hon blev 1651
överhovmästarinna med 1 200 dlr i lön och fri kost på slottet.
Sedan kommo krigsåren, som ej uppmuntrade till några nya och
vittutseende företag. Men efter frederna 1660—61 blev det
annorlunda. Näringslivets reorganisation blev nu ett
huvudintresse, och tidens merkantilistiska strävanden riktade ej
minst uppmärksamheten på förädlingsindustrierna. Maria Sofia
De la Gardie rycktes med av de allmänna strömningarna och
kastade sig in i en jäktande, mångfrestande verksamhet. I
denna och i sina vittutseende godsaffärer kalkylerade hon dock
alltför sangviniskt. Krigen på 1670-talet medförde även många
svårigheter. Snart invecklades hon också i brödernas vidlyftiga
affärer och i uppslitande arvstvister. Hennes ställning blev
därför alltför ansträngd för att kunna uthärda reduktionens
påfrestningar. Då hon 1694 avled, var hon ruinerad, bitter, uppgången
i advokatyr och rättshaveri, förgrämd av sina missräkningar och
märkt av sina strider.
Då Maria Sofia De la Gardie blev härskarinna på Tyresö,
hade egendomen redan en industriell historia, som manade
till företagsamhet. Till dess företräden hörde den goda
tillgången på vattenkraft, lämpad för dåtida exploateringsteknik.
Det var särskilt i Stockholmstrakten en avsevärd förmån,
därom vittna såväl de ihärdiga försöken att utnyttja
Norr- och Söderström som den betydelse, man tillmätte t. ex.
Nacka- och Danviksfallen och Bornsjöns utlopp vid Vällinge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
