Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utrustningen. Nya och viktiga uppgifter väntade honom, ty Ture
Gabriel Bielke skulle återuppföra och nyinreda fädernegården
Gäddeholm utanför Trosa1. Gården hade härjats och bränts av
ryssarna under den stora ofredens sista, skickelsedigra år.
Gäddeholm hade varit en ståtlig herrgårdsanläggning, som
stolt höjt sig över nejden och som från sin höga terrass litet
nedlåtande blickat ned på den lilla staden Trosa, vars låga torvtak
skymtade i närheten. Det var Ture Gabriels farfars bror, Sten
Bielke, som på 1660-talet byggt huset tre våningar högt med
släta fasader, gavelfrontoner och valmtak. På ena sidan om
huset lågo flyglar på en hög terrass och på den andra en vidsträckt
trädgård. Ännu tio år efter rysshärjningarna var det stora huset
en svartbränd ruin med remnade murar och tomma fönsterhål.
Men murarna stodo ännu upprätta, och Ture Gabriel trodde,
att en stor del av dem skulle kunna användas vid gårdens
återuppbyggande. Naturligtvis var det nödvändigt att modernisera
huset. Även om en man som fältmarskalken Erik Dahlberg
hade utformat den gamla byggnadens arkitektur, var den nu,
med sextio år på nacken, en smula omodern, alltför rät och slät,
för hög och med alltför glest sittande fönster.
Den som fick uppdraget att göra nya ritningar var
slottsbyggets unge ledare, Tessins arvtagare, hovintendenten Carl
Hårleman. Han hade kommit hem från en lång studieresa på
kontinenten och borde alltså vara synnerligen skickad att både i
fråga om »commoditet och zirat» modernisera det gamla
1600-talshuset. Byggnadskroppens planform och ålderdomliga pro-
1 För nutiden är gården bättre känd under namnet Tureholm, som den
erhöll vid ett kungligt besök 1761, ett par år före Ture Gabriel Bielkes död.
De brev och handlingar, som använts för denna uppsats, finnas i Riksarkivets
Bielkesamling, som genomgåtts för att man om möjligt skulle finna mästaren
till de tapeter Nordiska museet för några år sedan förvärvade från gården.
Excerperingen har på ett förtjänstfullt sätt utförts av fru Ma
Trägårdh-Åberg.
Bielkesamlingen har redan tidigare utnyttjats av professor Sten Karling,
som i Svenska Trädgårdskonsten, del II, skrivit om Tureholm. Trädgården
har därför helt utelämnats i denna uppsats. Prof. Karling är den förste som
påpekat, att Hårleman är Tureholms arkitekt.
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
