Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
största delen i Vadstena, på slottet eller i staden. Namnet
kommer av att låset liksom ett modernt patentlås smäller igen, då
dörren stänges. Kolven är nämligen avfasad och skjutes ut
av en fjäder baktill. Kolvarnas antal är på låsen i Vadstena en
eller två. Utom dubbla och enkla smällelås omtalas i
räkenskaperna hengelås, utanlås och Nörenbergslås. De senare äro köpta
i Vadstena och Stockholm, alltså icke tillverkade på slottet. Om
de äro importerade från Nurnberg eller namnet endast är att
betrakta som en beteckning för en viss typ, har jag icke kunnat
avgöra. I varje fall kunna de tagas som belägg för ett inflytande
från Nurnberg vid denna tid. Hur Nörenbergslåsen ha sett ut vet
man icke, men de synas ha använts till ytterdörrar och få väl
därför antagas ha varit särskilt stabilt konstruerade, möjligen
ha de varit slutna. De bevarade Vadstenalåsen äro öppna, det
vill säga mekanismen är icke dold av en skyddande plåt.
Orne-ringen är enkel och elegant, utförd med mejsel, puns och fil,
verktyg som äro rikt representerade i smedjorna vid slottet.
Följderna av det livliga umgänget mellan stadens smeder och
slottets måste helt naturligt bli märkbara. I Vadstena
utbildades en skola, vars verksamhet kan spåras även i omgivningen.
På Per Brahe d. y:s Västanå finns sålunda från 1630-talet en hel
serie beslag av denna typ och samma sorter återfinnas även i det
1652 anlagda Gränna. Naturligtvis ha formerna ändrats
betydligt under den långa mellantiden och vissa av de senare beslagen
äro att betrakta som blandformer mellan 1500-talstyper och
1600-talstyper, exempelvis bild 12 med dess till en ram
utbildade tunga.
Så stor spridning som senare beslagstyper synes emellertid
1500-talsbeslaget aldrig ha fått. Delvis kan bristen på bevarade
exemplar naturligtvis vara en följd av att det mesta materialet
från 1500-talet och 1600-talets början förstörts. Men
förklaringen ligger nog till stor del också däri, att dessa typer redan
voro ersatta av eller snarare ombildade till andra, då den stora
byggnadsverksamheten i städerna och på herresätena under
1600-talet kom igång, och att de därför aldrig fingo den vida
utbredning som 1600-talets speciella typer fått. Endast den på
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
