Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
parlamentet att antaga den s. k. abolitionsakten, som förbjöd
engelsmän att idka slavhandel. Men den, liksom
Wienkongressens enhälliga beslut 1814, förblev länge endast en Iag på
papperet.
Porträttet av Wadström och »the Negro Prince» tog von Breda
med sig, då han 1796 reste hem till Sverige. Han testamenterade
alla sina målningar till en av sina söner. På obekant sätt
har vårt porträtt därefter kommit i Christoffer Eichhorns ägo,
och på auktionen efter den sistnämnde inköptes det av Nordiska
museet, där det numera hänger i en av 1700-talsinteriörerna.
I Efter von Bredas tavla gjorde W. Pyott, London, 1792 en
gravyr med titeln: »The Benevolent Effects of Abolishing Slavery,
or the Planter instruering his Negro.» Dessutom finnas följande
reproduktioner: »C. B. Wadström unterrichtet einen
Neger-prinzen», D. Berger sculp. 1809 samt C. B. Wadström, stentryck,
Göthström & Magnusson 1832. Som vittnesbörd om hur
aktuella både antislaverifrågan och dess förkämpe voro i London
kan i detta sammanhang omnämnas att på Royal Academy’s
utställning 1790 hade Elias Martin en mycket uppmärksammad
bild av »The kidnapping of the Negros as described by Mr
Wadström».
Skalden C. A. Nicander ägnade 1827 Wadström en
högstämd och i målande färger hållen hyllningsdikt och på
Svenska Akademiens högtidsdag 1861 framförde Bernhard
von Beskow en av varm känsla buren minnesteckning över
Wadström. Akademien hade låtit prägla sin guldmedalj över
denne. På ena sidan ser man hans bild, på andra sidan en slav
med lösta bojor läsande ur en bok vid den uppgående solens
strålar. Omskriften, hämtad ur Ovidius, lyder: »Libertas
meri-tis est mihi facta tuis», det är »Genom din förtjänst bereddes
mig friheten». Nederst läses: »Juris humani ardens defensor
ob. MDCCXCIX» — »brinnande i försvaret för människorätten
dog han 1799».
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
