Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betydelse är, att de sekundära knutbräderna slopats liksom de
provisoriska stödstolparna under altanen.
I det inre har vid återuppförandet en viktig förändring gjorts,
i det att gesällkammaren återställts. Denna fanns kvar ännu
1865, men då verkstaden senare måste utvidgas, borthöggs den
timrade mellanväggen så när som på de översta stockarna;
härigenom kunde plats beredas åt ytterligare ett stort arbetsbord
i verkstaden. Det mötte inga svårigheter att återställa denna
vägg, helst som murstocken och de båda eldstäderna lämnats
orörda. Däremot visade det sig omöjligt att bestämma
gesällkammarens ursprungliga väggbehandling. Den nuvarande skära
limfärgen med stänk i vitt och brunt, som anbragts direkt på
stockväggarna, kopierar en tidig 1800-talstapet i museets
samlingar. Denna enkla väggbehandling gör föga väsen av sig och
ansluter sig för övrigt väl till den enda säkra detaljen i rummet:
kakelugnen av rött oglaserat gods.
Vid flyttningen av en gammal byggnad måste som regel en
del virke utbytas mot nytt, timmer som angripits av mask eller
röta, utslitna golv ete. Likaså måste alla murade partier kopieras
i nytt material. Så har även varit fallet med garveriet.
Dessutom blev det nödvändigt att förnya alla i golvet nedsänkta kar
i kalk- och drivhusen. Givetvis har detta skett efter de gamla
måtten och i fullkomligt samma teknik. Två av de rektangulära
barkkaren i drivhuset ha dock uteslutits. Det fria golvutrymmet
hade i annat fall blivit för knappt och för besökarna medfört
risk för »badning».
Helt nytt är barkhuset, som uppförts mot den bortre
gavelväggen. Dess motsvarighet i Vimmerby var av sent datum och
dessutom förändrad till vedbodar. Det blev därför nödvändigt
att bygga ett enkelt brädskjul, vilket skedde efter anvisningar
av garvaren G. Norén i Örsundsbro.
Vimmerbygarveriet gör otvivelaktigt intryck av att ha
tillkommit på 1700-talet. Det trubbigt brutna taket, de opanelade
stockväggarna, färgen på dörrar och fönster, allt pekar åt detta
håll. Dock visa mantalslängderna att gården på 1770-talet
bebotts av skräddaren Jöns Hultgren och sedan fram till 1800
170
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
