Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bild 4. Tvärsektion mot nordväst genom stengrunden i trappans förlängning.
Den mäktigaste fasadmuren, den norra, har en tjocklek av
170 cm. Dess nuvarande höjd är från stengolvet räknat som störst
150 cm; södra långmuren är 150 cm tjock och gavelmurarna
avsevärt klenare, nämligen omkring 115 cm. På inre kanten av
såväl norra som södra långmuren iakttagas enstaka tegelstenar
på oregelbundna avstånd från varandra (synliga å bild 3). Med
ena långsidan i murens liv vila de i samma fasta kalkbruk, som
kommit till användning i fasadmurarna. Dessa stenar utgöra
måhända de sista resterna av forna skalmurar, som rest sig
över stengrunden. Det är därför av stor vikt att konstatera, att
deras dimensioner, 26,5—28x12,5—14x8,5—9 cm, ej äro
desamma, som uppmätts på den stora mängd tegel, som
bortschaktades med ruinmassorna.
Vid anläggandet av de grova yttermurarna hade man tydligen
börjat med att gräva upp ett rektangulärt schakt, stort som det
planerade huset, genom det lager av varvig lera, som täckte
bergssluttningen, bild 9. Med stod av schaktets väggar uppfördes
grundmurarna direkt på fasta berget och så, att de skift för skift
oregelbundet utträngde i lerlagret, medan insidan däremot
lades jämn och strängt i lod. Då de uppnått höjden av
lerlag-rets yta lät man nästa skift kraga ut över denna, så att murens
tjocklek alltså blev större ovanför markytan. Detta
tillvägagångssätt kom särskilt väl till synes vid en schaktning utanför östra
gaveln (se nedan).
192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
