Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Har ni aldrig tänkt er ett — ett annat
land, ett drömland, så att säga, en hägring,
fata Morgana...
Hon såg litet öfverraskad ut. Men hon
skakade småleende på hufvudet och blicken
blef varmare, som till beskydd åt ett barn,
då hon svarade:
— Nej, herr Bendel, aldrig. Jag tror
endast och allenast på detta lif. Sen kommer
slutet, förintelsen. Och jag är rädd för döden,
jag kan inte fatta den. Att läggas i jorden
— och så icke mera vara till. Denna ofantliga
tomhet! Men ändå tror jag icke på något
annat emedan jag icke kan.
Bendel slogs af den enkelhet, med hvilken
dessa uppriktiga och mänskligt tröstlösa ord
sades. De tycktes honom dubbelt gripande i
deras ödslighet, då den som uttalade dem
förekom honom som en uppenbarelse från en
bättre värld. Han trodde själf på intet —
redan som barn motsatte sig förnuftet den
väg, föräldrarna genom kyrkliga tvångsbesök
ville ha honom att vandra. Men det slumrade
likväl en gnista evighetstro eller hopp i all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
