Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Hvilken genomhygglig människa,
tänkte han, sund och präktig! Gud vet hvad
han alluderade till om porträttet — det är ju
omöjligt — ingen vet att jag —
Han blef stående och såg upp mot huset,
hvilket nästan doldes af de höga trädens
löf-verk. Himlen var här, åt öster, genomskinligt
blå, och långt bort i viken, där ett par uddar
markerade Askrikefjärdens början, stack ett
segel som en svanvinge upp mot den klara
kupan. Som friska blodsdroppar hängde
rönnbären till förgrundsram.
— Hvad allt är vacker just nu,
mumlade han, om det bara icke förginge! Och
mitt sinne är i jämvikt, jag känner mig lätt
som luften, ren och klar som den. Om jag
endast fick förbli så!
Bendel satte sig på en hvitmålad soffa
under ett kastanjeträd. På ett rundt
trädgårdsbord lågo tidningar, och han erinrade
sig läkarens fråga. Han tvekade. Hvad
kunde väl stå där, som angick honom? En
skymt af oro prickade det lugna medvetandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
