Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvården i Sverige. Historisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socken skall föda sina fattiga, och i städerna att
fattigvårdskostnaderna skola fördelas på invånarna i
proportion av andra utskylder. Därmed är
kommunernas fattigvårdsskyldighet uttryckligen i lag stadgad.
Genom k. kungörelsen av den 5 dec. 1788 tillkom
den första bestämmelsen om hemortsrätten, då i
kungörelsen föreskrevs, att den socken, där fattighjonet
antingen haft eget hemman eller såsom inhyses- eller
tjänstehjon senast varit i skatt antecknad, skulle
vidkännas dess vård. Emellertid stadgades i kungörelsen
vidare, att på det icke »ett mindre arbetsfört eller
lättjefullt tjänstehjon» skulle kunna flytta in i vilken
socken han behagade, för att där efter kort tid falla
fattigvården till last, sådan inflyttning ej fick ske utan
sockenstämmans bifall.
Och detta flyttningstvång gällde ända tills efter
många riksdagsskrivelser och kommittéutredningar
omsider den första verkliga fattigvårdsförordningen
den 25 maj 1847 utfärdades. Då gjordes
fattigvårdsplikten beroende av viss tids fattigvårdsfri,
stadigvarande vistelse å en ort. Och först nu förbjöds
bettlande. Varje fattigvårdssamhälle (socken) skulle så
ordna fattigvården, att bettlande ej tillätes. Men varje
samhälle fick ordna fattigvården efter ortens
beskaffenhet och särskilda förhållanden. Det enda
försörjningssätt, som särskilt förbjöds, var barns
underhållande genom s. k. kringgång. Sockennämnden skulle
utgöra fattigvårdsstyrelse.
Uti 1853 års fattigvårdsförordning reglerades
närmare hemortsrätten och rotedelningen, och i fråga om
den enskildes försörjningsplikt stadgades, att
»arbetsför och frisk» person var »skyldig att utan
fattigvården betungande draga försorg om sig och de sina».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
