Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Referat för år 1914]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensson, som härefter hördes, anförde följande: Smeden Andersson
hade med hustru och barn flyttat till Ingeborgs gård den 24 oktober
1911 för tjänst till den 24 oktober 1912. Yid midsommaren 1912 iiade
hustrun med barnen av fri vilja begivit sig till sina i Uppsala boenie
fÖTäldrar. Mannen hade i stället för att betala för sin hustru hos
hennes föräldrar supit upp sin lön. Då hade hon i stället för att åter*
vända hem vänt sig till fattigvården. Svensson hade vid ett tillfälle
under sommaren 1912 lämnat mannen Andersson 20 kronor till hjälp
åt hustrun, men av dessa pengar hade hon ej erhållit mer än 1 krona.
Det vore tråkigt att efter tjänsteårets slut bliva krävd för skulder, som
tjänare ådragit sig utan husbondens vetskap. Makarna Andersson hade
förtegat den erhållna hjälpen ?tör att ej själva behöva återgälda den.
På grund härav bestred Svensson kravets rättmätighet.
K. B. utlät sig genom utslag den 17 december 1912 sålunda:
I målet vore ostridigt, att ifrågakomna fattigvård varit förorsakad av
hustru Anderssons sjukdom.
Svensson hade vidare lämnat obestritt, att hustru Anderssons man.
Karl Olof Andersson, innehaft lagstadd tjänst hos honom från den 24
oktober 1911 till den 24 oktober 1912.
På grund härav och då Svensson, såsom mannen Anderssons husbonde,
på grund av stadgandet i 4 § fattigvårdsfÖrordningen vore skyldig att
svara för ifrågavarande Anderssons hustru och makarnas minderåriga
barn lämnade understöd, förpliktades Svensson att ersätta Uppsala
fat-tigvårdssamhälle dess utgifter för hustru Andersson med fordrade 20
kronor.
Häröver anförde Svensson besvär hos Kammarrätten, med yrkande
om befrielse från ersättningsskyldighet i målet. Svensson hade genom
mannen Andersson lämnat hustrun hjälp under hennes vistelse i
Uppsala, men det vore ej hans fel, om mannen ej framlämnat medlen. Skulle
en husbonde enligt 4 § fattigvårdsfÖrordningen sörja för tjänare och
hans familj, måste han bl. a. kunna förbjuda tjänaren eller hans familj
att lämna hemorten. Detta stode nu inte i hans makt att göra. Uti
ifrågavarande fall hade hustrun, medtagande sina barn, lämnat
hemorten utan husbondens medgivande. Hade emellertid Uppsala
fattig-vårdsstyrelee genast satt sig i förbindelse med Svensson, hade lian
kunnat den 24 oktober av mannens innestående lön gottgöra sig för det
utgivna. Så hade dock ej skett.
Uppsala fattigvårdsstyrelse bestred avseende å besvären.
Breds sockens fattigvårdsstyrelse bestred, att någon
betalningsskyldighet ålåge densamma, då smeden Andersson innehaft lagstadd tjänst
. hos Svensson vid tiden för fattigvårdens meddelande.
Då målet föredrogs å en av Kammarrättens divisioner, beslöts att
detsamma skulle jämlikt 16 § i den för Kammarrätten gällande
instruktion föredragas och avgöras i Kammarrättens plenum.
Målet avgjordes i Kammarrättens plenum den 22 oktober 1914,
därvid Kammarrätten (herrar Petersson, von Unge, Hernmarck,
Lager-bring, Lybeck, Wåhlin, Smerting, Cygnæus, Waldenström, Widén,
föredragande, och Hallberg) yttrade:
Enär makarna Andersson på grund av vistelse i Breds socken från den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
