Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tamkattens härstamning.
Efter olika källor af E. L.
etta mycket afhållna men också mycket hatade
djur är i de flesta länder ett af de yngsta
husdjuren, om det verkligen skall betraktas
såsom sådant. Katten är nämligen åtminstone
ej något typiskt husdjur, det kan man säga,
ty den har bibehållit mycket mera af sin
ursprungliga själfständighet än något annat tamdjur. I de flesta
fall är förhållandet mellan människan och katten snarare en
symbios till ömsesidig fördel. Katten får af människan föda,
bostad och skydd samt fångar i gengäld råttor och möss
(åtminstone ibland) samt tillåter människan att stryka och smeka
sig, men för öfrigt sköter den sig själf efter godtfinnande. Den
går och kommer, när den vill. Den fångar ej blott skadedjur
af gnagarnes grupp utan äfven nyttiga och af människor
afhållna fåglar. I senare fallet tar katten så liten hänsyn till
människans önskningar, att den helt ogeneradt, åtminstone om
ingen ser det, anfaller och uppäter sin kompanjons, människans
burfåglar eller andra smärre tamdjur. Detta är ett bevis på
att människan fortfarande erkänner kattens otämjda tillstånd,
att hon ofta anser det en naturlig sak, att en katt, som lämnas
ensam i ett rum med en burfågel, skall söka att förgripa sig
på denna. Jämför härmed, att, om en hund skulle anfalla ett
husdjur, den anses och med rätta såsom en alldeles förtappad
varelse, som helst bör tillintetgöras med det snaraste. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
