Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En för Sverige ny grodart, Rana
agilis Thomas.
Man skulle väl knappast kunna vänta, att i ett
så gammalt kulturland som Sverige, där så
många naturforskare undersökt naturens
gömmor, det skulle kunna anträffas ett nytt
ryggradsdjur, som är fullt inhemskt. Att då och
I då en vilseflugen fågel, som förut ej iakttagits
hos oss, ertappas eller att en fisk, som ej tillhör vår fauna,
af hafsströmmarne drifves mot våra kuster och sålunda fångas,
är ju ej så enastående, men det är en företeelse af helt annan
art, närmast att betrakta som en olyckshändelse för individen
i fråga. Men att ett ryggradsdjur, som sedan urminnes tider
lefvat inom Sveriges landamären, ända till i sommar
undandragit sig uppmärksamhet, synes ju mera märkligt. Dock huru
egendomligt det än förefaller, så gäller det likväl om den groda
Rana agilis, hvars bild vi här meddela. Det afbildade
exemplaret är just det först anträffade och det togs af den danske
naturforskaren C. H. Ostenfeld i en löfäng väster om Lilla
Wickleby i Wickleby socken på Öland den 1 juni i år. Detta
skedde under en dansk geologisk exkursion till Öland. Af
föreståndaren för det Zoologiska museet i Köpenhamn Professor
H. Jungersen har det ifrågavarande exemplaret sedermera
godhetsfullt öfverlämnats till Riksmuseum i Stockholm, hvarest
det nu finnes utställdt.
Rana agilis hör till den grupp af europeiska grodor, hvilkas
mest framträdande egenskap är bakbenens stora längd. Detta
ådagalägges lättast därigenom att, om man vänder det sträckta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
