- Project Runeberg -  Fauna och flora / Andra årgången. 1907 /
198

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

198

FAUNA OCH FLORA

turlinie baktill blir en konkav båglinie. Skeppsbyggande
ingenjörer, som för sitt yrke behöft göra teoretiska beräkningar
af dylik art, ha funnit, att dessa fordringar fyllas af många
fiskar och äfven hvaldjur. Men hos inga andra är denna
tillpassning till snabbsimning mera påtaglig än hos makrillfiskarne.
Betraktar man en af de högst utvecklade af dessa t. ex. en
tonfisk (se planschen), så skall man finna, att den allmänna
kroppsformen är så godt som idealisk för sitt ändamål. Men
denna tillpassning sträcker sig till de finaste detaljer. När
fisken skjuter fart framdrifven af den kraftiga tvåbladiga
propeller, som stjärtfenan bildar, finnes intet öfver kroppsytan
framskjutande, som kan föröka motståndet mot vattnet. Den
främre taggiga ryggfenan och de små rygg- och analfenorna
fällas ned i en ränna som ett fällknifsblad i sitt skaft och
försvinna. För bröst och bukfenorna finnas motsvarande
fördjupningar i kroppsytan, i hvilka fenorna noga kunna fällas
in. Den rörliga öfverkäken upptages i ett veck bildadt upptill
af de nedskjutande preorbitalbenen och en fåra på underkäken,
så att allt blir slätt och jämnt, som om det vore svarfvadt.
Den främsta af de mjukstråliga ryggfenorna och den främsta
analfenan bilda ett slags centerbord, som hindra kantring, när
de öfriga fenorna äro infällda i sina förvaringsrum. För att
minska motståndet mot vattnet vid stjärtens sidorörelser och
på samma gång gifva dessa stadga är stjärtspolen försedd med
horisontala kölar. Stjärtfenan är halfmånformig med långa
spetsiga flikar bestående af bundtar af böjliga strålar, som äro
fast förenade och sålunda bildande på en gång elastiska och
nästan elfenbenshårda propellerblad.

Hufvudet, som ju borrar, fram genom vattnet, är slätt och
fast byggdt, men dessutom är framkroppen, som bör vara styf
och vid rörelse måste uthärda det mesta trycket, beklädd af
ett fast pansar af förstorade och förtjockade fjäll, under det
att bakkroppens fjäll för att ej hindra rörelserna äro små och
mjuka och hos vissa former saknas de.

Genom dessa anordningar vinnes ej blott en stor
snabbhet i rörelser rätt fram, utan på samma gång möjliggöres stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:17:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1907/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free