- Project Runeberg -  Fauna och flora / Andra årgången. 1907 /
218

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 I 8 FAUNA OCH FLORA

För att börja med däggdjuren, skulle jag vilja nämna några
ord om flädermössen. I Eskilstunatakten har jag iakttagit dem,
liksom de flesta öfriga här uppräknade djurarter mera än vid Nyköping,
men som ju Södermanlands natur är tämligen likartad i norr och
söder, naturligtvis med undantag af skärgården, kommer jag ej att
särskildt omnämna platsen för de gjorda iakttagelserna. Efter hvad
jag förmärkt, skulle gråskymliga flädermusen och daubentonska
flädermusen vara de allmännaste arterna. Andra träffas också rätt
allmänt, t. ex. dvärgflädermusen och långörade flädermusen, hvilken
jag dock blott sett på afstånd, men på grund af öronens storlek
gissat mig till, att jag haft denna art framför mig.

Beträffande gnagarna är det särskildt sorkarna, som ännu ej äro
tillräckligt kända. Dessa äro i norra Södermanland ej så vanliga,
men på öar och holmar i skärgården finnas de i öfverflöd, såväl
åker- som vattensorkar. Huruvida några andra arter förekomma,
kan jag ej med bestämdhet säga, men efter hvad jag hört, skulle
äfven långsvansade skogssorken (Evotomys glareolus) förekomma,
fast ej på långt när så vanligt som de två nyss nämnda arterna.
Af öfriga gnagare synes skogsrättan ej vara så allmän, och svarta
råttan har jag ej någonsin sett.

Men jag vill nu öfvergå till fågelvärlden. Professor L.
omnämnde bland fåglar, som äro stadda i aftagande, gladan och
steg-litsan. Hvad beträffar den förra, har jag blott en enda gång sett
en dylik, och jag har utom vid sjön Långhalsen i Södermanland
aldrig sett eller hört omtalas, att den häckat eller ofta visat sig här
uppe. I samband med gladan vill jag säga några ord om en del
andra roffåglar. Af falkarna synes tornfalken vara rätt sällsynt,
hvar-emot lärkfalken visar sig vara mera talrik. I februari 1905 sköts
en stenfalk, hvilket väl får anses ganska egendomligt, enär denna
art vanligen beger sig uppåt Norrland med ens och ej stannar i
mellersta Sverige för att invänta vårens annalkande.1 De allmännaste
roffåglarne äro sparfhöken och ormvråken. Bivråken förekommer
sällsynt. Hvad beträffar nattroffàglarna, förtjänar kanske omnämnas,
att en jorduggla sköts i närheten af Eskilstuna sommaren 1905
Antagligen häckade hon då i närheten, hvilket ju alldeles strider
mot hennes nordliga vanor.

Steglitsan är enligt mitt tycke fortfarande2 en ganska vanlig
fågel, i synnerhet vintertid, då jag ofta på tistelväxter och
Artemisia-arter sett rätt stora flockar. Sista vintern voro de ej så talrika som
året därförut, men det kan ju möjligen bero på, att de dragit längre
söderut under denna rätt kalla och snödigra vinter. Öfriga
fink-fåglar, ss. grönsiskor, vintertid gråsiskor, samt grönfinkar äro mycket
allmänna öfverallt. Bofinkar stanna stundom kvar större delen af
vintern, ty jag har sett sådana både i dec. och febr. månader.

Under denna sommar jag tyckt mig finna, att kungsfågeln varit
ganska sällsynt. Detta beror väl på, att de flesta kungsfåglar flyttat

1 Det händer ibland, att stenfalken stannar och häckar så långt söderut
som t. ex. i Östergötland. Red.

2 Steglitsan torde nu vara stadd i ökning igen. Red.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:17:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1907/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free