Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
e. lönnberg: eit blad ur elefanternas historia 59
ter ett antal parvis uppträdande och i kanterna af kronan
förbundna lister af hårdare substans. Mellan dessa lister af samma
par träffas ett något lösare och därför mera afnött ämne samt
mellan listerna af skilda par ett tredje ämne liksom det
förutnämnda lösare och mera nött. Undersökas nu dessa olika
beståndsdelar närmare visar det sig, att de hårda listerna
utgöras af emalj, ämnet mellan listerna af samma par af tandben
eller dentin och det mellan listerna af skilda par af vanlig
bensubstans eller cement. En längdgenomskärning genom en
sådan tand (fig. 2) ådagalägger, att emaljen, i stället för att bilda
ett enkelt öfverdrag såsom i en vanlig tand, har bildat ett antal
tvärgående, mycket höga (eller djupa) men smala veck, som
innesluta en kärna af dentin, hvarjämte mellanrummen mellan
de olika vecken utfyllts med cement. Den största och bakersta
kindtanden hos en afrikansk elefant har vanligen intill 11 sådana
veck med långsträckt romboidisk genomskärning, men den
motsvarande hos en indisk elefant ända till (18—)27 dylika,
som dessutom äro plattare och mera parallella sinsemellan.
Den senare är alltså mera specialiserad än den förra.
Till denna egendomlighet i tandbyggnaden sälla sig ock
dylika med afseende på hela skallens benstomme. De olika
benen af hvilka skallen är sammansatt, äro nämligen endast i
ungdomen, såsom hos de flesta andra däggdjur, enkla
ben-skifvor.
I detta stadium kan man också urskilja, att nackbenet är
ovanligt stort och tillsammans med hjässbenen bildar större
delen af hjärnskålens tak. Pannbenen äro jämförelsevis små.
Senare under tillväxten utbildas ini skallens ben luftrum,
som utgå från näshålan, men ej som eljes oftast är fallet, inskränka
sig till pannbenen utan alltmer förstoras, så att slutligen hvarje
ben kommer att bestå liksom af dubbla blad, sammanhållna
med tvärbalkar, som uppdela luftrummen i stora celler (fig. 3).
Slutligen försvinna sömmarna mellan de olika benen och deras
lufthålor komma i kommunikation med hvarandra. Hela skallen
blir på detta sätt så att säga dubbelväggig. Genom denna
anordning får den naturligtvis ett högeligen förökadt omfång, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
