Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästar med öfvertaliga tår. Af Matts Floderus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HASTAR MED ÖFVERTALIGA TAR
99
sedd med två dylika rudimentära mellanfotsben på hvarje fot,
hörande till de försvunna andra och fjärde tårna. Det är de
s. k. stilett- eller griffelbenen, hvilka i form af ett par smala,
nedtill afsmalnande, men i spetsen vanligen något ansvällda
ben äro fästade upptill på baksidan af det kraftigt utvecklade
»kanonbenet» eller mellanfotsbenet till den enda återstående,
tredje tån. Stilettbenen äro betydligt svagare än kanonbenet
och nå i allmänhet blott ungefär till nedre tredjedelen af
det senare.
Medan nu dessa hos hästen rudimentära mellanfotsben
hos den under tertiärtidens senaste tid, pliocentiden, i Amerika
lefvande Protohippus liksom hos den närstående europeiska
Hipparion i likhet med förhållandet hos deras äldre föregångare
voro fullt utbildade och försedda med små, ej till marken nående
tår, (se fig. 1, C och D) äger detta förhållande endast i sällsynta
undantagsfall rum hos hästen, i det stundom ett eller flere af
stilettbenen uppbära en »öfvertalig» tå. Dylika fall äro af ett visst
intresse, då de otvifvelaktigt äro att uppfatta som ett slag af
atavism eller återgång till förhållandet hos aflägsna förfäder.
Dock kunna ej alla fall af öfvertaliga tår hos hästar, såsom
vi i det följande skola se, betraktas som dylika atavismer.
Förf. har nyligen iakttagit en häst med en öfvertalig tá,
men då djuret ännu är lefvande, har endast en yttre
undersökning varit möjlig, på grund hvaraf intet med full visshet
kan angifvas om den inre byggnaden af tån och i samband
med densamma stående delar. På Solberga gård under
Skultuna bruk i närheten af Västerås finnes nämligen en 6-årig
brun vallack, gemenligen kallad »femfotingen», enär han — på
högra framfotens insida — är utrustad med en öfvertalig tå
(se fig. 2). Enligt den första vårdarens uppgift var tån vid
födelsen försedd med en liten fri hof ungefär af en fårklöfs
storlek och på undersidan utrustad med en »kråka» eller
horn-stråle, liknande motsvarande bildning på en vanlig hofs
undersida. Då denna extra tå med sin hof, som nästan nådde
marken, förorsakade fölet obehag, i det den lätt skadades vid
gåendet på lös mark och äfven föranledde inträngandet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
