Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om det högre djurlifvet i Algeriet. Af Nils Gyldenstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 FAUNA OCH FLORA
trakten. Ungefär midt genom staden går en djup klyfta
(Rummels-klyftan), i hvars botten en liten flod rinner. Öfver och
kring klyftan riktigt svärmade det vid mitt besök af tornfalkar
(Cerchneis tinnunculus L.). Asfågeln (Neophron percnopterus
L.) var äfven rätt allmän och fann helt säkert riklig tillgång
på föda i alla de afskrädeshögar, som lågo öfverallt kring
arab-och judekvarteren. På så godt som hvarje arabhus hade ett
par storkar (Ciconia ciconia L.) slagit ned sina bopålar och
voro som bäst i färd med att insamla material till bobyggnaden.
I klippbranterna häckade kajor och klippdufvor samt dessutom
en mängd tamdufvor.
Så småningom fortsattes resan på järnväg till Biscra, som
skulle blifva första utgångspunkten för våra exkursioner. Från
kupéfönstren syntes på många ställen en stor mängd storkar
och i ett träd räknade jag ända till fyra bon. Vid passerandet
af stationen Les Lacs varseblefvos helt säkert flera tusental af
flamingos (Phoenicopterus, roseus. Barr.), som helt lugnt och
gravitetiskt klefvo omkring i Chott Tinecilts grunda vatten.
Här i denna sjö var det äfven godt om simfåglar och vadare,
hvilka nog voro stadda på flyttning till nordligare trakter.
Så snart man passerat Atlasbergens sista utlöpare mot
söder, vidtager en helt annan natur. Man inkommer nu i
det s. k. peträiska Sahara, som på alla sidor omgifver den
vackra oasen Biscra, belägen på ungefär 35° 27’ nordlig bredd.
Själfva oasen är ganska stor och har Ouêd Biscra (oued = flod)
att tacka för sin uppkomst. Vegetationen är i dessa trakter
helt olika än norr om Atlas, och detta är äfven förhållandet
med djurlifvet.
Norr om och inne i själfva Atlasmassivet äro fauna och
flora i det närmaste lika med Syd-Europas. Den rika
växtligheten har de nordliga vindarna att tacka för sin uppkomst, ty
norr om Atlas kunna dessa afbörda sig fuktighet. Den varma
solen, som i dessa trakter på kort tid förmår att framkalla
yppig vegetation, har naturligtvis en god hjälp i de nordliga
vindarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
