Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN
239
ligt, att fiskarne kommit genom luften, antingen med några fåglar
eller med ett skydrag. Mot den första möjligheten tala afståndet
från fiskförande vatten och frånvaron af tydliga spår efter klor
eller näbbar. Man är ju ej böjd för att tro, att fåglar i så stort
antal, som vore erforderligt för transporten af 25 fiskar, skulle fånga
fisken i hafvet och flyga öfver skogig mark 2 000 m., innan de slogo
ned, och därefter dock släppa rofvet oskadadt. En fackman
kanske ser saken på annat sätt? Mot förklaringsgrunden skydrag talar
den omständigheten, att skydrag äro relativt sällsynta. Fall af
»fiskregn» måtte vara än mera sällsynta, då på artikeln ifråga
uppgifves i Nordisk Familjebok, att ett autentiskt fall lär få sökas så
långt tillbaka i tiden som år 1775 och då i Madras.1
Mariestad i september 1920.
Einar Wetterwik.
Hägerkoloni i Västergötland.
På Ramnön i sjön Saken, straxt norr om Hillared station på
Borås—Alvesta järnväg, finnes en hägerkoloni, enligt uppgift bekant
sen 5—6 år och f. n. bestående af åtminstone 8—10 par. Sjön i
fråga har ett starkt norrländskt tycke, med höga bergiga stränder
och öar, beväxta med kraftig granskog med sparsamt insprängd
björk. Sjön ligger högt, 595 fot s. m., har ett klart, rent vatten
med de här vanliga fisksorterna och därjämte enligt uppgift laxöring
och regnbågsforell, den senare inplanterad. Intrycket af Norrland
förstärkes genom närvaron af knipa och drillsnäppa. I denna miljö,
väl annars ovanlig för orten, har hägern slagit sig ned och därvid
utvalt uteslutande gran till häckplats; ett 15-tal bon observerades,
alla placerade i öfversta delen af de här kraftiga granarna, i ett
par fall två bon i samma träd. Vid besöket, den 10 maj, befunnos
ungarna nyligen kläckta och gåfvo sin tillvaro tillkänna genom hesa,
just ej melodiska kraxningar. Föräldrarna togo besöket ganska lugnt,
i vida cirklar kretsande omkring boplatsen, en och annan för några
ögonblick slående till i de högsta grankronorna.
Befolkningen synes på visst sätt stolt öfver de sällsynta gästerna,
som sålunda synas hafva god framtid för sig. Lycka till!
Den 16/s 1920.
Adolf Hassler.
Tofslärka i Dalsland.
Ett par tofslärkor (Galerida cristata) äro sedan den 27 sistlidne
månad flera gånger iakttagna å banvallen vid järnvägsstationen samt
närbelägna åkrar härstädes
Upptäckten har närmast föranledts af fåglarnas locktoner, som
hörts under uppehåll på marken.
Mellerud (^Dalsland) u/5 1920. v. Sneidern.
1 Om fisken var tobis, kunde den blott kommit från hafvet och skydrag
torde vara enda förklaringsmöjligheten. Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
