- Project Runeberg -  Fauna och flora / Adertonde årgången. 1923 /
155

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA ORD OM SILLGRISSI.ORNA

!5S

Eget nog är det spetsbergsgrisslan, som först fick namn
enligt våra nu gällande momenklaturregler, ty Linne kallade
den redan 1758 i Systema Naturae ed. X. Alca lomvia,
hvilket efter nutida släktuppdelning blir Uria lomvia. Han kände
visserligen fågeln blott genom litteraturen, men i den helt
korta artdiagnosen omnämner han just den ljusa svällda
öfvernäbbskanten, så att det kan ej vara någon tvekan rörande
arten. Det oaktadt användes länge för spetsbergsgrisslan
artnamnet brünnichii, som gifvits af Sabine 1817, men det är
nu helt lagdt åsido.

För den vanliga sillgrisslan har man plägat ända till
nutiden nyttja namnet Uria troille Linné 1761. I Fauna Svecica
af nämnda år har nämligen Linne gifvit detta namn åt en
sillgrissla. Äfven detta namn var dock uteslutande baseradt
på litteraturuppgifter. Sven Nilsson kallade sedan den vid
Karlsöarne häckande sillgrisslan intermedia utan att dock
lämna någon riktigt klarläggande uppgift om huru den skilde
sig från andra former, ehuruväl han gifver några komparativa
mått på näbbarne o. s. v.

I april i år skref den engelske ornithologen H. F. Witherby
och önskade från Riksmuseet låna svenskt material af
sill-grisslor för jämförelse med andra, hvilket han naturligtvis
med nöje fick. Men detta gaf mig anledning att se litet
närmare på Linne’s uppgifter om »Colymbus Troille» af år 1761.
Det visade sig då, att beskrifningen af fågeln är sådan, att den
ej gifver någon ledning för afgörandet, om det var en vanlig
sillgrissla eller en spetsbergsgrissla, som därmed afsågs.
Däremot pekade de båda citat, som anföras på Spetsbergen. Det
första citatet lyder nämligen: »Martens, spitsb. 57. t. M. f. a.
Lumbe». Detta hänför sig till »Friederich Martens von
Hamburg Spitzbergische oder Groenlandische Reise Beschreibung
gethan im Jahr 1671», tryckt i Hamburg 1675. Den
beskrifning, som Martens ger är visserligen rätt utförlig, men säger
intet direkt om sådant, som kan skilja en vanlig sillgrissla och
en spetsbergsgrissla. Han säger visserligen, att dess näbb är
»starcker und krummer» än tobisgrisslans, men detta är ju ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 17:08:22 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faunaflora/1923/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free