Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 6o
EINAR LÖNNBERG
färg, såsom jag äfven haft tillfälle att konstatera, då jag genom
den nämnde förf:s tillmötesgående fått för Riksmuseet genom
byte förvärfva ett ex. av denna form. Witherby kallar
ryggsidans färg »brownish mouse grey». Den är emellertid ganska
svår att beskrifva. Kanske skulle man kunna kalla den ljust
skiffergrå med en liten skiftning af brunt. Det till
Riksmuseet öfverlämnade exemplaret har en ryggfärg, som något
påminner om färgen på hjässan af en storlom, men något
mörkare och något mera brunaktig. Hufvud och hals äro något
brunare, och strupen har en tydlig anstrykning af
choklad-brunt. De mörka strecken på kroppssidorna äro i
öfverensstämmelse med den ljusa ryggfärgen blekare än hos typiska
sillgrisslor. Vinglängden är enligt beskrifningen 193 — 204 mm.
Sålunda är den ej särdeles olika mot hos de vanliga.
Då det ju skulle vara af intresse att erfara, om den
sill-grissla, som häckar vid Helgoland är lik den engelska eller
den baltiska, skref jag till Dr. H. Weigold och bad honom
vänligen skaffa Riksmuseet några exemplar af dylika. Han
har ock godhetsfullt hörsammat denna framställning och sändt
tre exemplar. Det var nu rätt egendomligt att finna, hurusom
helgoländarne intogo en mellanställning mellan den engelska
och den svenska. Deras ryggfärg är skiffergrå, betydligt
mörkare än hos U. a. albionis och utan någon brun ton. Snarare
med en gråblåaktig skiftning, som låter de svarta spolarne
tydligt framträda, särskildt på skulder och vingfjädrar. De här
anförda skiljaktigheterna ha framställts efter jämförelse mellan
exemplar som både vid Stora Karlsön och Helgoland skjutits vid
samma tid, början af juni. Möjligen kunna förhållandena under
andra årstider vara olika, men det är också svårt att säga hvar
en om vintern kringströfvande sillgrissla är hemma. Å andra
sidan äro de tydligt ljusare än vår svenska sillgrissla.
Jämfördt med den svenska är den helgoländska ljusare på
hufvudet och har där en svag brun ton, dock ej så mycket som
hos den engelska. Hufvudets sidor och strupen äro något
mera brunaktiga, men mycket ljusare än hos den svenska på
samma gång som den är mycket mindre brun än hos den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
