- Project Runeberg -  Fauna och flora / Adertonde årgången. 1923 /
275

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA ORD OM FÅGELFAUNAN I NORRA KINA

275

arts afvikelse från storskraken. Den gamla hanen är lätt
igenkännlig på sina svartkantade sidofjädrar. Med afseende på
tofsens form är den lik en småskrake, men har ej något brunt
band öfver bröstet som denna. Sålunda intager M. squamatus
så att säga en mellanställning mellan våra båda arter. Våra
från Kina erhållna exemplar utgöras af två honor från Shansi
dec. 1921 och en ung hane från Chihli, jan. 1920 samt en
dylik från Kiangsu, dec. 1919 (A.). De visa alla en lång, något
gles tofs liksom i två afdelningar öfver hvarandra, såsom är
karakteristiskt för denna skrake.

Fyra sädgäss skjutna i Shansi i dec. 1922 och en förut
erhållen från samma lokal ådraga sig uppmärksamhet genom
sin ovanligt korta näbb, som från fjäderfästet i pannan till
spetsen blott mäter 53-55,5 mm., under det att t. ex.
näbblängden hos våra svenska gäss vanligen är 58- 63,5 mm.
Däremot ha dessa gäss från Shansi en ovanligt stor näbbnagel
af mera aflång form mätande 17—19 mm., under det att samma
mått hos svenska sädgäss är 14 - 16,5 mm. trots deras längre
näbb. Vingmåtten af dessa kortnäbbade sädgäss innebära ej
någon afvikelse från europeiska sädgäss. Den är från 416 till
463 mm., hvaraf de större måtten tillhöra hankönet som
vanligt. Färgen på kropp och vingar är som hos vanliga
sädgäss. Hufvudets teckning är dock något olika mot den
vanliga. Hufvudets öfversida, särskildt hjässan och nacken, är
mörkt brun (sepia) Vanligen finnes dessutom en ännu
mörkare brun, stor fläck vid öfvernäbbens rot framför ögat, men
eljest äro hufvudets sidor mycket ljusare än hjässan, och det
är en ofta alldeles skarp färggräns mellan dessa olika partier,
som går genom ögat och bortåt nackens sidor. De ljusare
partierna på sidorna äro mera gråbruna, hos den ljusaste (en
gammal hona) blekt gulgråbruna. Denna ljusare färg sträcker
sig ned längs halsens sidor. Baksidan af halsen är mera
snus-brun eller sayalbrun med delvis blekare fjäderkanter. Hakan
och strupen äro än ljusare än hufvudets och halsens sidor
samt mera gråaktiga, alltså ljust brungrå eller (grädd-)gulgrå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:22:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1923/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free