Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2Ö2
ADOLF VON POST
fisket. En rätt vacker sikras förekommer. Försök att
inplanta siklöja har gjorts, men misslyckats. I faunistiskt
intresse må nämnas, att då och då, men sällan, erhålles ett
och annat mindre exemplar av mal, Silurus glanis, i norra
Hjälmaren. Jag kan ej heller låta bli att nämna några ord
om Hjälmarens rikedom på nors. För flera år sedan, då ännu
norsfiske vid lyse var tillåtet, upphåvades otroliga kvantiteter
under leken, vilka torkades på berghällar till svinföda. Enligt
upplysning av Baron v. Gedda skulle endast vid Fiskeboda av
4 à 5 båtlag flera gånger på en enda natt upptagits flera
hundra tunnor varje gång. Numera håvas ej tillnärmelsevis
så mycket, och nu mest endast till människoföda. Om stark
storm mot land inträffar någon gång under leken, kastas
massor av nors upp på land och dö. Man kan vid sådana
tillfällen ibland få se kilometerlånga sträckor av stränderna
betäckta med en flera centimeter tjock rand av död nors. Vissa
vintrar uppstå milslånga råkar, mest i riktning norr och söder,
å stora Hjälmaren. Dessa pläga styckevis gå öppna även vid
ganska låg temperatur. Då stark storm blåser över dessa
öppningar, plägar vatten blåsa upp på isen och med detta
medföljer ofta massor av nors. Ehuru norsen är utsatt för
ovannämnda kalamiteter och därtill av svåra förföljelser av
människor, skrakar och rovfiskar, håller den sig bra uppe,
och någon minskning har nog ej ägt rum, ehuruväl farhågor
uttalats därför. I sjön Aspen i Julita inplanterades för
åtskilliga år sedan gös och till mat åt densamma, samtidigt
nors från Hjälmaren. Gösplanteringen misslyckades, men
norsen gick till. Den nors, som man nu får i Aspen, är
dubbelt så stor, som den från Hjälmaren inplanterade.
Den förändring i Hjälmar-faunan, som har den allra största
ekonomiska betydelsen, är dock försvinnandet av kräftorna
genom kräftpesten. Denna är dock så känd och omskriven,
att jag förbigår den.
Angående på och vid Hjälmarstränderna efter sänkningen
invandrade växter torde jag få omnämna några. Vattenpesten,
Elodea canadensis, inkom i norra Hjälmaren troligen 7 à 8 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
