Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 2
E. L.
har gjort vissa iakttagelser av dessa nakentåiga fjällripors
uppträdande och säger med anledning därav, att de äro »väldiga
löpare», men rätt som det är stanna de och trycka, varefter
»de flyga ett stycke, så att det är nära på omöjligt att komma
dem inom skotthåll. Stundom då de löpa ställa de stjärten
rätt upp och resa fjädrarna på baknacken. Den 13 okt. (i år)
såg jag flera stycken sådana och däribland en höna, som på
avstånd syntes vara svart, åtminstone på hals och ovanpå
(ryggen).» Att döma efter spåren anser han, att det torde varit
något tiotal dylika nakentåiga ripor i fjol vinter. Med
anledning härav antager han, att »det nog varit två (kanske tre)
par som häckat sistliden sommar».
Av det anförda framgår sålunda, att sedan omkring 20 år
tillbaka nakentåiga fjällripor då och då visat sig i Tärna-fjällen,
särskilt i Norra Storfjället, och att de på senare tid ökats, så
att det ser ut, som om denna egenskap skulle låtit nedärva
sig. Av Haugans berättelse synes även framgå, att dessa
nakentåiga ripor åtminstone ofta hade mörka fjädrar i större eller
mindre utsträckning, vilket tyder på, att ruggningen ej
försiggått normalt utan att höstdräktsfjädrar kvarstannat längre än
vanligt hos dem. De båda tuppar, som Riksmuseet erhållit, ha
även dylika höstfjädrar i behåll, den ena några på krävan, den
andra några få på hals och huvud. Även i detta avseende gör
sig alltså en viss abnormitet gällande, vilken möjligen står i
förbindelse med nakentåigheten. Om såsom synes vara fallet
nakentåigheten verkligen har gått i arv genom flera släktled,
måste den vara att betrakta såsom ett slags förlustmutation,
vilken i detta fall är desto mera egendomlig, som ju den yviga
fjäderklädnaden på fötterna, särskilt hos en fjällripa, utgör
en ytterst viktig tillpassning, som sätter dessa fåglar i stånd
till att uthärda klimatets hårdhet i deras hemvist. På grund
härav har det ansetts lämpligt att fästa uppmärksamheten på
denna säregna företeelse.
Sedan ovanstående skrivits och t. o. m. var satt, erhölls
också från hr Haugan en dalripa med ofullständig fjäderdräkt
på fötterna. Denna ripa, som av Lektor O. Holm vänligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
