Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖNSORGANENS BETYDELSE FÖR DE YTTRE KÖNSKARAKTÄRERNA 12 T
hos åldrande fågelhonor av olika grupper, bör tolkas som
orsakat av atrofi av äggstocken och därmed följande förändring
av dräkten till den »könlösa» typen. — Härmed återvänder
man i viss mån till den gamla uppfattningen, som förklarade
den hanliknande fjäderdräkten såsom orsakad av ifrågavarande
fågels »sterilitet», och tolkningen av sådana fall såsom
beroende på »pseudohermafroditistn» avvisas. —
Då hanliknande fjäderdräkt hos honfåglar kan uppträda
inom åtskilliga olika fågelgrupper, menar förf., att de av
honom för höns m. fi. fastställda orsakerna till sådana fenomen
ha allmängiltighet.
De »beroende» könskaraktärerna håller förf. såsom
produkter av en samverkan mellan cellvävnaderna och
hormonerna. Detta uttrycker han med följande formel: X+
Fastad-kommer A.
Härvid betyder X cell vävnaden; Y könshormonerna; A
summan av de utbildade könskaraktärerna.
De hormoner, som alstras (secerneras) av testiklarna äro
specifikt olika mot desamma från äggstocken. De första kallar
han »masculinisin» och betecknar med M, de senare »feminisin»
eller F Dessa hormoner äro kvalitativt olika och framkalla
kvalitativt olika kännetecken. Med användning av de sist
anförda tecknen blir sålunda formeln för hanen X+M och för
honan X\ F.
Det kan nu frågas, säger förf., vari skiljas hane och hona
från varandra? Ha de blott olika hormoner {M olika mot F),
under det att kroppsvävnaderna äro lika (X=X), eller äro
också de senare olika? Med andra ord: äga vävnaderna i båda
fallen samma potentialitet, eller ej? Kastrationsförsöken ha
besvarat detta, i det att en kastrerad tupp (med avlägsnad M)
är lika en kastrerad höna (med avlägsnad F), sålunda bör X
i båda fallen vara lika, d. v. s. ha samma potentalitet. Genom
inverkan av testikelhormonen, masculinisin, går utvecklingen i
hanlig riktning, och genom inverkan av äggstockshormonen,
feminisin, i honlig riktning. Den olika potentialiteten hos
kroppsvävnaderna skulle kunna prövas på experimentell väg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
