Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
EINAR LÖNNBERG
blott en kull. Den var också så starkt utvecklad, att den,
sedan H. fått skjuta en, tog höjden och reste ganska långt
bort. Både krickor, Anas crecca, och bläsänder, Anas penelope,
voro väl flygvuxna utom en kull av den senare arten. Å
andra sidan sågo vi på eftermiddagen den 11, då vi åter foro
utför älven, stora flockar av sistnämnda art, som voro på
flyttning. Prackor, Mergus serrator, visade sig i flera kullar och
likaledes spridda ungknipor, Eucephala clangula, både i
Torneälven och nedre Rautasjokk och en viggkull, Nyroca fuligula,
i den förra. Av vadare stadda på flyttning men här och där
provianterande på gyttjebankar eller vid stränderna av älvarne
märktes flera arter. Alla voro naturligtvis ungfåglar. Den
större strandpiparen, Charadrius hiaticula, uppträdde i små
flockar, under det att snäpporna, Totanus nebularius och
gla-reola samt Actitis, voro enstaka, och av brushane sågs också
blott en enstaka. Enkelbeckasiner, Capella gallinago, träffades
då och då, och H. sköt ock en halvenkel, Lymnocryptes
galli-nula. I videsnåren kring nedre Rautasjokk funnos som vanligt
de för liknande lokaler typiska småfåglarne, såsom blåhake
o. s. v., men dessutom visade sig sävsångaren, Acrocephalus
schoenobaemus, vara mycket allmän. Jag såg den på samma
ställe även för två år sedan, så att man därav kan draga den
slutsatsen, att den förekommer där konstant. För Riksmuseets
räkning insamlades därför två exemplar, båda unga fåglar med
småfläckigt bröstparti. Hederström har akttagit sävsångaren
vid sjön Nakkerijärvi söder om Torne träsk och Kihlén har
funnit den både i Lule och Torne lappmarker, därmed
bekräftande en äldre uppgift om dess förekomst i Kvikkjokk. Däremot
säger Zetterberg (se denna tidskrift för 1920) uttryckligen
ifrån, att han ej kunnat finna den i södra Lappland. Det
tycks sålunda vara en lucka i utbredningen ungefär mellan
Kvikkjokk och Jämtland, varest d:r Hassler dock ej funnit
den nordligare än vid Hammerdal. Det är sålunda ett avstånd
av ungefär 3 grader och 20 minuter mellan fyndorterna.
Härtill kommer, att sävsångaren ej är känd vare sig från
Norrbottens eller Västerbottens kustland. Sålunda får man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
