- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tjugoförsta årgången. 1926 /
271

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TILL KÄNNEDOMEN OM KAMERUNS SCHIMPANSER 2 7 I

arm var förlamad av skotten. Han lyckades kasta apan ifrån
sig och flydde igen, men greps ånyo i foten. Nu begick han
det felet att använda samma taktik som vid strid med en
människa. Han sökte gripa sin moståndare i strupen, vilket
till följd av apans korta hals var så gott som omöjligt.
Felgreppet renderade honom ett svårt bett i handen, och
samtidigt klöste apan honom i ansiktet. Han märkte nu, att det
gällde livet och med uppbjudande av alla sina krafter lyckades
han ånyo slunga undan apan och undkom. Schimpansen var
troligen nu utmattad av blodförlust. Hade den kunnat
använda bägge händerna, hade striden helt säkert tagit en
olycklig vändning för jägaren. Denne sökte sig nu ned till
Isongo, där han blev förbunden, varpå han, åtföljd av ett
dussin arbetare beväpnade med cutlasser och spjut, återvände
till stridsplatsen och hämtade bössan, som han ej tordes lämna
i sticket. De funno där mycket blod och en två tum lång
blodig benbit av apans sönderskjutna nyckelben. Apan syntes
icke till, men skrik av schimpanser hördes i närheten, och
jägaren antog, att de andra tagit sin sårade kamrat med sig.
(De svarta påstå, att elefanterna göra detsamma med sina
sårade kamrater.)

Schimpanserna förekomma mycket talrikt i Debundscha och
för övrigt å den lägre delen av hela västra och sydvästra
delen av berget. Ett av sina stamhåll ha de å Cap Debundscha,
varifrån ofta deras skrik och kiv tydligt höres fram till gården.
De äro där oåtkomliga för jägare, emedan terrängen är
genomdragen med djupa, smala klyftor, som hindra jägarens
framkomst, men ej utgöra något hinder för aporna, som tåga fram
i trädkronorna. Man kan därför säga, att detta stora Kap,
som omfattar 2 små kratersjöar —■ Debundscha-sjön på norra
och Waldau-sjön1 på södra delen — utgöra ett naturligt
skyddsområde för schimpanserna. Därifrån företaga de ofta
strövtåg till den stora skogen på bergssluttningen och måste därvid
passera den breda regeringsvägen, som löper fram ett stycke
från kusten. På ett ställe korsas vägen av flera av schim-

1 Det är inte jag, som givit sjöarna namn, utan tyska regeringen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:22:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1926/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free