Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÅGELLIVET I NEAPELTRAKTEN
och löpa ut i den uttorkade sjön Licola (se avd 6), sågo vi
dessutom tofslärkor och gulärlor samt brunsparv, vanlig och
rödhuvad törnskata.
I detta sammanhang kan det förtjäna anmärkas, att man
om söndagarna på marker av detta slag möter åtminstone en
med dubbelbössa och fullproppat patronbälte försedd »jägare»
för var hundrade meter landsväg man tillryggalägger. Med
tillhjälp av kolossala mängder krut samt de mest underbart
konstruerade hundar ha de lyckats göra småfåglarna ganska
skygga. Jaktbytet per bösspipa synes lyckligtvis vara mycket
ringa.
4. Buskbevuxen mark.
Större delen av de branta, steniga sluttningarna äro
bevuxna med buskar av allehanda slag, Ruscus, myrten, Cytisus,
Spartium, buskager av ek och järnek etc. Här påträffas
Em-berlza cirlus, Sylvia melanocephala. gärdsmyg, koltrast,
svart-hakad buskskvätta. Endast på sommaren buskskvätta och
törnsångare (båda sparsamt) samt endast på vintern järnsparv,
rotgel och Phylloscopus collybita.
På sanddynerna längs stranden vid Cumæ finner man ett
ganska brett bälte bevuxet med buskar: slån, Rhamnus,
Phyl-lirea variablas, Pistacla lentiscus, Arbutus, Erica arborea, en,
rosmarin och Smilax. Vid ett besök i februari antecknades:
bofink, rotgel, järnsparv, sångtrast, koltrast, Sylvia
megano-cephala samt Regulus ignlcaplllus.
5. Skogsmark.
Tvenne skogstyper måste hållas i sär: kastanjeskogarna
och skog av annat slag.
Kastanjeskogarna utgöra huvudparten av skogsmarken,
de finnas på några kratersluttningar men framför allt på
höjderna kring klostret Camaldoli, en berömd utsiktspunkt.
Träden nå aldrig någon nämnvärd storlek, i allmänhet huggas de
vart sjunde år för att användas i vingårdarna. Ek, hassel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
