Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
OTTO HOLM
den tiden vanlig vid Boden, och från Haparanda hade ägg
erhållits. Även pá andra platser i Torneådalen, bl. a. i
Över-Torneå äro häckningsfynd gjorda.1 På finska sidan häckade
storspoven i Neder-Torneå redan 1879 (3 kullar funna) och
1880 (1 kull) samt vid Uleåborg 1861 (2 kullar).2
Jägerskiöld3 har i en intressant artikel behandlat bl. a.
även storspovens utbredning. Han säger där: »1898 visste
man4, att han häckade i Sundsvallstrakten. Redan i början
av 1890-talet var han dock bofast i Neder-Luleå, fastän
faunisterna ej kände till detta. Kuststräckan mellan Sundsvall
och Neder-Luleå torde därför kanske redan då varit bebodd
av storspoven. . . . Numera veta vi, att han häckar efter
Bottenhavets hela östra kust5 samt går långt upp i Pajala.» J. är
mycket tveksam, om den stora ökning i storspovens
utbredgifter är han allmän vid Boden.» K. finner sålunda norrbottensfynden
förklarade genom ett hastigt vidgande av utbredningsområdet. Han tillägger:
»Det stora antal, som årligen flyttar öfver Oland, tyder äfven på en
nordligare utbredning i Östra Sverige » Därav synes icke bestämt framgå, att
detta antal under ifrågavarande tid ökats, men uppenbarligen har detta varit
författarens mening.
1 L. A. Jägerskiöld och G. Kolthoff, Nordens fåglar, uppl. 2, sid.
285. Där nämnes bland svenska häckningsplatser även »Muonio kyrkoby
(26: V, 1908; Fauna et Flora Fennica, Medd. 36, 1910, sid. 59)». Ifrågavarande
uppgift, som emellertid avser finska Muonio och året 1909, härrör från J.
Montell och lyder som följer: »Storspofven (Numenius arquatus L.).
Senaste år infann sig ett par af denna art i sällskap med småspofven i
Muonio kyrkoby. Paret observerades till först af doktor W. Fabritius den
26 maj, men iakttogs senare af flera personer, bl. a. af undertecknad. En
vacker dag försvann emellertid den ena fågeln (blef antagligen skjuten)
och några dagar senare äfven den. andra, sålunda gäckande våra
förhoppningar att få se arten häckande på orten.» Senare hur den enligt samme
förf. (Fauna och Flora 1916, sid. 13) blivit några gånger anträffad i såväl
finska som svenska Muonio och ännu längre mot norr vid Palojuensuu i
finska Enontekis, likaledes vid Muonio älv.
1 Nordens fåglar (loc. cit.) säges det ock om storspoven, att »han saknas
i Lappland.» Något längre ned nämnes dock, att tre ungfåglar enl. K. Gram
skjutits 18/8 1899 i Stensele.
2 G. Sundman, Finska Fogelägg h. V, 1883, p. V.
3 Om förändringar i Sveriges fågelvärld under de senaste 75 åren; i
Sveriges natur, 1919, sid. 63.
4 Sedan 1890, gn. C. R. Sundström, Mitteilungen des Ornithol. Komitees
der K. Schwedischen Akademie der Wissenschaften, III, 1890 (Bihang till K.
Svenska Vet.-Akad. Handlingar, Bd 16, Afd. IV).
5 Bottenhavets östra kust är ju den finska, som dock icke torde här avses.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
