Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN
47
Meddelande om järnsparvens, Prunella modularis, nutida
förekomst i sydvästra Sverige.
I anledning av utredningen i denna tidskrift av järnsparvens
vidgade utbredning får jag meddela följande:
I Boråstrakten har järnsparven under de senaste 10 åren
betydligt tilltagit i antal, så att den därstädes numera kan sägas vara
tämligen allmän. Själv har jag flera gånger funnit bon, som
mestadels varit belägna i smärre enar i tämligen öppen terräng.
I juni månad 1926 fann jag honom häckande vid Bysjön, c:a
en mil söder om Charlottenberg. Särskilt lade jag märke till att
ortolansparven där liksom i Boråstrakten var synnerligen allmän.
Under senhösten i år har jag ofta iakttagit honom på skånska
slätten, där han jämte rödhakar och rödstjärtar med förkärlek
uppehåller sig i betfälten.
Lund den 29 nov. 1926.
Arne Bergengren.
Biologiska notiser från Sollefteå.
Det mycket intressanta innehållet i ett av de senare häftena
föranleder mig nämna, att redan ett par somrar tillbaka min son
(Gunnar Modin, artist) uppe i en gård i Norge i jämnhöjd med
Jorm iakttog ett exemplar av dödskallefjärilen, Acheronita, fångat
av gårdens folk; han känner väl denna fjäril, enär jag har den i
min samling.
I Helgums s:n har denna sommar ett rådjur uppehållit sig,
såsom jag sport genom en trovärdig skogstjänsteman.
I Multrå ha i sommar exemplar av koltrasten, Turdus merula,
också visat sig, vilket förut icke varit händelsen under de 22 år
jag vistats här. En ung hona, som jag i höst sköt i min
kryddgård, torde varit utkläckt här i trakten.
Blåmesen, Parus cœrukus, uppträder, ehuru sparsamt, i
Sollefteå-trakten, varför han helt visst är häckfågel här. Om hans
första påträffande här har jag för en del år sedan meddelat.
Multrå prästgård, Sollefteå, den 7 dec. 1926.
Erik Modin.
En falsk förhoppning och ett förhastat meddelande.
År 1894 beskrev Doktor numera Professor E. Dubois
*Pithe-canthropus erectus, en människoliknande övergångsform från Java».
Han baserade sin beskrivning på några fynd vid Trind på Java, som
träffats i vulkanisk tuff av ungpliocen eller pleistocen ålder. De funna
föremålen utgjordes av ett lårben, två kindtänder och den nästan
fullständiga kalotten av en skalle. Den sistnämnda var
antropo-morf och företedde en viss likhet med gibbonapornas (Hylobates)
skalle, men dess rymdförhållande överträffade vida de motsvarande
för alla nu levande människolika apor, men voro på samma gång
långt mindre än dem även hos de lägsta människoraserna. Dubois
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
