- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tjugoandra årgången. 1927 /
54

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

EINAR LÖNNBERG

på huvudets översida äro kantade med rostrött och liknande
kanter och kantfläckar möta på framryggens och
skulderpar-tiernas fjädrar. Rödspovens, L. limosa, färgmönster är som
bekant i huvudsak lika, ehuru rostfärgen ej är så mättat röd
och buken övergår i vitt. I vinterdräkt äro de blekt brungrå
med vit buksida. Övriga arter av släktet äro i huvudsakliga
drag lika.

Beckasinsnäpporna överensstämma i sin färgteckning
ganska nära med långnäbborna. Den nordamerikanska arten,
Macrorhamphus griseus, är om sommaren på översidan svart
med ljust rostfärgade kanter och på undersidan ljust roströd
utom på buken, som är mera vitaktig i mitten. En ras av
den, som förekommer i Alaska, är mera fullständigt rostfärgad
över hela undersidan. Den större asiatiska arten, M.
semi-palmatus (stundom förd till ett eget släkte, Pseudoscolopax,
emedan den har fullständigare bindhud mellan tårna), har det
ifrågavarande färgmönstret i mycket utpräglad grad, i det att
den har huvudets sidor, halsen och hela undersidan roströda,
varjämte de roströda kanterna på översidans fjädrar dominera
över det mörka i deras mitt.

Inom den grupp, som betecknats såsom småsnäppornas,
är omväxlingen större. I släktet Tringa finnas dock två arter,
nämligen kustsnäppan, T. canutus, och spovsnäppan,
T.ferru-glnea, hos vilka praktiskt taget hela undersidan är roströd
liksom även sidorna av huvud och hals, varjämte översidans
fjädrar ha kanter av samma slag. (Båda dessa äro i
vinterdräkt blekt brungrå till askgrå.) Hos de övriga arterna är
dock detta färgmönster m. 1. m. reducerat till omfattning eller
i färgstyrka stundom nästan rudimentärt. 1 allmänhet finnes
det likväl kvar åtminstone i form av rostfärgade kanter på
hjässans och ryggens fjädrar.

Hos Tringa ruficollis, som är hemma i Ostsibirien och
i det stora hela åtskilligt påminner om vår småsnäppa T.
ml-nuta, är det dock åtskilligt mera kvar av det ursprungliga
färgmönstret. Hos den är nämligen huvudets sidor, halsen
framtill och på sidorna ända nedåt krävan roströda. Halsens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:23:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1927/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free