Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL KÄNNEDOMEN OM SKATANS VARIATION IO7
från Ladoga-Karelen 10 (d. v. s. 18 från Viborgs län). Från
Åland finnas 5, Åbo län 3, Satakunta 1, Norra Tavastland 2,
Savolax 1, samt från Kuhmoniemi och Uleåborg vardera 1.
Vid första ögonkastet ser man, att dessa skator äro
genom-snittligen stora och delvis absolut större än de svenska. Med
undantag av en enda hona från Åland finnes ingen med
vinglängd under 192 mm. Detta skulle möjligen delvis kunna
bero därpå, att inga eller blott ett fåtal ungfåglar ingå i
samlingen. Det är dock ej sannolikt att detta så fullständigt
skulle vara fallet. Om man blott fäster sig vid måtten hos
de finska skathanarna, blir olikheten än mera påfallande, ty
förutom en hane från Åland (förmodligen ungfågel) med
vinglängd 192 och en från Nyland med vinglängd 199 mm., ha alla
minst vinglängden 202 mm., alltså ett vingmått, som ingen
skata i vår samling från Göta och Svea land når upp till.
Dessutom finnas i den finska samlingen åtminstone fem
exemplar, som överskrida och delvis ganska betydligt det svenska
maximum (210 mm.). En skathane från Nyland mäter t. ex.
214, ett ex. från södra Tavastland 219 och tvenne från
Viborgs län resp. 217 och 221 mm.
Det geografiska avståndet mellan insamlingsplatserna för
de finska skatorna är ej så stort som det mellan
insamlingsplatserna i södra och nordligaste Sverige. Jag har därför
ansett mig kunna sammanföra dem på en tabell (Tab. C), under
det att jag å andra sidan delat de svenska på en tabell för
Göta och Svea land och en annan för Norrland. Ehuru
materialet är litet för att åvägabringa en fullt tillförlitlig
statistik, torde det dock förefalla, som om dessa tre tabeller dock
var för sig visade en rätt naturlig gruppering av storlekarna
hos skatorna i de olika områdena. Den är visserligen på de
svenska tabellerna något grumlad genom ungfåglarnas små
mått, men man torde dock kunna urskilja följande. I södra
Sverige torde gamla skathonor i allmänhet ha en vinglängd
omkring 190 — 193 mm. med maximum 196, under det att gamla
hanar vanligen ha samma mått 190—201 mm. I Norrland äro
honornas genomsnittsmått föga större, men för äldre och väl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
