Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
141
givna broschyren »Våra vanligaste barkborrarter» med utmärkta
examineringstabeller och teckningar av gångsystemen. — Utom de
nämnda, mera omfattande arbetena ha ett flertal uppsatser i
hithörande ämnen under årens lopp sett dagen i fackpressen, i form
av »flygblad» o. s. v.
Nu har, som sagt, professor Trägårgh i den föreliggande
boken givit oss vad vi, enligt min mening, närmast behöva, och
som varje i praktiken verkande skogsman torde ha önskat mer än
en gång, då det gällt att fastställa arten av en upptäckt »kuse».
» Våra vanligaste skogsinsekter* är en bok på 150 sidor i
trevligt format och försedd med 90 bilder, alla goda och på ett
lyckligt sätt förtydligande texten. Särskilt torde de av doktor
Spes-sivtseff utförda teckningarna förtjäna ett hedersomnämnande. —
Förf. framhåller i sitt förord, att »den ledande synpunkten vid
bokens utarbetande varit att inom en rätt snäv ram giva en i
görligaste mån uttömmande skildring i ord och bild av våra allra
viktigaste skogsinsekter». Innehållet har också begränsats till att
omfatta ungefär en fjärdedel av de i förf:s tidigare arbete »Sveriges
skogsinsekter» behandlade arterna. De äro förvisso många nog
ändå 1
Boken inledes med några orienterande kapitel: Insekternas
kroppsbyggnad oeh utveckling» samt »Huru insekterna skada träden-».
Det första kapitlet skulle jag vilja framhålla som särskilt tilltalande
i sin populära framställning. Jag tillåter mig som exempel citera
några rader därur: — —■ »De sugande mundelarna äro i motsats
till de bitande av många olika slags typer. Hos fjärilarna bestå
de av en vänster- och en högerhalva, vars kanter med smala
tänder gripa in i varandra, på ungefär samma sätt som i de moderna
tobakspungarna.» — — — Bilden torde åtminstone för varje
piprökare vara fullt klar I
På sidorna 22—135 behandlas sedan de olika formerna och
arterna av skalbaggar, fjärilar, steklar, tvåvingar och skinnbaggar.
Var och en har fått »nätt och jämnt så mycket utrymme, som
graden av deras skadlighet berättigar dem till, men ej mera». De
»tråkiga» systemen finner man mycket litet av i boken.
Efter de skilda arternas behandling, d. v. s. bokens kärna,
följa i det intressanta kapitlet »Insekterna och skogen» några
allmänna, sammanfattande synpunkter på de skadliga insekternas
förhållande till skogen, och i slutkapitlet meddelas många goda, på
senaste forskningar grundade »Råd och upplysningar angående
skogsinsekternas bekämpande».
Namnregister (både svenska och latinska namn) samt
iliustra-tionsförteckning avsluta boken,
» Våra vanligaste skogsinsekter» böra utan tvekan införlivas
med det — visserligen förut ej obetydliga — förråd av handböcker,
som numera måste finnas tillgängligt hos varje såväl
skogsförvaltare som bevakare. Ty skogsinsekterna kunna bli farliga fiender.
Och här gäller alldeles särskilt den gamla satsen: »Kunskap är
makt». E. G—e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
