Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 5 2 HARALD MUCHARDT
Mera sparsamt förekommo:
Lauria cylindracea Da costa, Crystallus crystallinus Mull ,
Cæcilianella acicula Mull , Cochlicella acuta Drap., Zonitoides
nitidus Mull.. Xerophila apicina Lam., Xerophila intersecta Poir.,
Cyclostoma elegans Drap., Helix carthusiana Mull., H. planata
Chemn., ? H. pisana Mull , (juv.).
Dessutom förekommo talrika fragment och ungformer, som
äro omöjliga att med säkerhet bestämma.
I litteraturen finner man angivna många arter, som
anträffats på lokaler, som ligga långt utom artens egentliga
utbredningsområde. Så är t. ex. H. cantiana anträffad vid Plains
of Abraham, Quebec city, Canada, och Hygromia striolata Pfr.
vid City waus, Quebec, Canada. I American Naturalist 1898
meddelar Prof. L. Howe om Helix nemoralis L., att den är
funnen i Virginia, U. S. A., och i samma tidskrift 1924, p.
190—192 meddelar Prof. T. D. A. Cockerell om Euparypha
pisana i Californien »which has become so great a pest at
La Jolla, California, that strenuous measures have been taken
to exterminate it». Som förut meddelats, anträffades H. obvia
för en del år sedan vid Hälsingborg, och jag förmodade, att
den inkommit med betfrö. Samma art uppträdde i mängd för
en del år sedan vid Rendsburg (Schleswig-Holstein) och W.
Emeis meddelar bl. a. i Archiv f. Molluskenkunde 1920, p.
95—96: »An der Böschung des Nordostséekanals südwestlich
von Rendsburg findet sich in grosser Menge eine
Xerophila-Art. Die Bestimmung der Stücke und der Vergleich mit
Samm-lungsexemplaren durch Herrn Professor Wüst, Kiel, ergab,
dass es sich um Xerophila obvia Hartm. handie. Die Tiere
bedecken in grosser Zahl Boden und Pflanzen der
Kanalbö-schung, so dass man stellenweise kaum einen Schritt tun känn,
ohne einige zu zertreten. Teilweise sind sie über die Strasse
in das anliegende Gelände gewandert. Da die Luzerne
zahl-reich verwildert an dem Kanalufer wächst, ist es naheliegend,
das Vorkommen dieser erstmalig in unserer Provinz
gefunde-nen Art auf Einschleppung mit Luzernesamen zurückzuführen.
Dr. Geyer i Unsere Land- und Süsswasser-Moll., 1909 p. 44,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
