Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN
183
II. Jag har i dag konstaterat, att ett par tofsvipor
uppenbarligen häckar invid nedersta delen av Tvärån, som utgör Umeå
stads västgräns, i en delvis vattenfylld sänka omgiven dels av
ängar dels av nyplöjda åkerfält.
Umeå den 1 juni 1927. Otto Holm.
Sparvhök, som tager husråtta.
Under en inspektionstur över Skansens område den 3 maj i
år stötte jag på en sparvhök, som flög upp med en stor husråtta
dinglande mellan klorna. Det ådagalägger både kraft och
dristighet hos en sparvhök, att våga angripa och övermanna en så
argsint motståndare som en brun husråtta. Det visar ock, att en
sparvhök ibland också kan göra nytta på annat sätt än genom att jaga
gråsparvar.
Alarik Behm.
En utdöd gigantisk giftorm.
Helt nyligen har Professorn i Glasgow J. Graham Kerr
offentliggjort en liten uppsats i vilken han beskriver och avbildar en
märkvärdig stor gifttand av en utdöd orm. Denna tand, som Kerr
erhållit från Gran Chaco i Sydamerika, där den funnits i
pleisto-cena lager, har även en egendomlig form, i det att den är mycket
starkt krökt. Detta framgår av följande mått. Längs yttre kurvan
mäter den ej mindre än ungefär 65 mm., men i rät linje från spets
till rotända är den 46 mm. Den är också betydligt grov, så att
dess diameter vid rotändan men nedanför ansvällningen är 11,4
mm. och omkretsen där 35 mm. Giftfåran löper på tandens
utsida och är 4 mm. djup och ganska smal vid tandytan. Till sin
form liknar denna tand mest dem, som finnas hos de opisthoglypha
ormarna, d. v. s. de, som ha sina gifttänder bakom de andra i
överkäken och från vilka de typiska (solenoglypha) giftormarna
anses ha utvecklats. Hos opisthoglypherna är gifttändernas funktion
ej så mycket att hugga med utan mera för att fasthålla bytet och
förgifta det, innan det nedsväljes. Denna orm var givetvis förut
okänd och Kerr har kallat den Bothrodon pridii efter givaren Mr.
Pride. Med avseende på giftfårans läge liknar denna tand mest
de bakre gifttänderna hos släktet Philodryas, till vilket föras rätt
många, mestadels gröna trädormar i Sydamerika. Dessa nå knappt
större storlek än omkring en meter och ofta mindre. Om
Bothro-dons storlek kan man naturligtvis ej ens gissa något, men om
tandstorleken skulle stå i något så när samma förhållande till ormen
som tänderna hos Philodryas, måste den ha varit ett fasansfullt
odjur.
Kentska Tärnan, Sterna sandvicensis, funnen i Göteborgs
skärgård.
En fågel av ovan nämnda art träffades i slutet av maj å
Rossbådan, ett skär strax öster om Foto i Öckerö socken. Upphittaren
överlämnade den till Konservator Carl Sandsten, genom vars för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
