Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24O TOPOGRAFIEN I ÖVRE NORRLAND
Sundbärg åberopar som stöd för sin indelning ett »numera allmänt
vedertaget bruk inom ifrågavarande bygd själf». Detta bruk är för
Västerbottens vidkommande en ren fiktion, och ej heller synes man inom
Norrbotten vara benägen att vidgå det av honom och av Nordisk familjebok1
påstådda missbruket av det namnet.
Här uppe ha landskapen och deras gränser aldrig haft samma betydelse
som i södra Sverige, och särskilt lapplandsgränsen blev ganska sent fixerad.
Ett utplånande av densamma har det dock ingalunda varit min mening att
förorda, och ännu mindre vill jag ansluta mig till Turistföreningens
resehandbok, då den — för att ytterligare öka förvirringen — inbegriper de
ifrågavarande kustområdena i sitt »Lappland I» och »Lappland II». Men
gärna instämmer jag i doktor Rosenius’ yrkande på en trängre inrutning av
Lappland genom markerande på kartorna av de särskilda lappmarkernas gränser.
Synnerligen olyckligt vore därmed att à la Sundbärg av detta landskap göra
två nya och kalla det ena »Lappland» och det andra t. ex. »Norrbotten». —
De omdebatterade landskapsdelarna kunna lämpligen benämnas: Västerbottens
resp. Norrbottens, lappmarker och kustland.
1 I viss mån slår denna till reträtt, då den i band 33 (spalt 350) säger,
att norra delen av landskapet Vbn »stundom» kallas Norrbotten, därmed
modifierande det i band 19 (spalt 1471) använda uttrycket »numera vanligen».
Umeå 10 september 1927.
Otto Holm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
