Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
C. O. BOTHÉN
förut påvisats. Detta torde förmodligen bero därpå, att
fåglarna då forcera sträcket, varför det fortare passerar förbi
samt att de därunder — enligt uppgifter, som jag sett —
flyga mycket högt.
Ehuru det således genom ringmärkningen obestridligen
visat sig, att norra Lapplands fjällvråkar, eller åtminstone en
del av dem, om hösten flytta, dels längs Sveriges östra kust
och dels öster om Bottniska viken, så torde det dock vara
lika omöjligt bestrida, att även en stor del fjällvråkar följa en
annan mera västlig väg vid sina höstflyttningar, såsom synes
av vad här förut framhållits, även om ringar ej kunna
framläggas som bevis. Att så ej kunnat ske, torde antagligen få
skrivas på den omständigheten, att ringmärkning i så stor
skala som vid Kiruna åren 1911 och 1912 troligen ej ägt rum
i andra fjälltrakter inom Sverige och dock torde det väl kunna
anses givet, att ett mycket stort antal fjällvråkar häcka i de
stora vidlyftiga fjällmarker, som utefter norska gränsen sträcka
sig från Dalarna upp till Kiruna och t. o. m. ändå längre norrut.
För övrigt finnes intet bevis för, att icke en del av de i
Kiruna märkta Vråkarna styrt en västligare kurs och passerat
svenska västkusten, istället för ostkusten.
Vem vet t. ex. om de trenne fynden, märkta med ring
N:o 30 från Köslin Pommern, med ring N:o 29 från Tantow
S fr. Stettin, med ring N:o 252 fr. Storkow, Mark Brandenburg
och kanske också den med ring N:o 48 fr. Starnitz Pommern,
följt svenska ostkusten eller dess västkust.
Det är ju känt, att fjällvråken i stor mängd träffas i Skåne
och det förefaller ganska naturligt, att Vråkarna välja de
vägar, som erbjuda de kortaste distanserna över öppna havet
och att därför många av dem följa den västligare vägen till
Skåne och sedan längs danska öarna, eller över Rügen, eller
t. o. m. över Bornholm med dessa öar som mellanstationer
för vila eller proviantering, fortsätta ner till Mellaneuropa eller
Ungern.
Att en sådan västligare väg också finnes bevisas även av
fjällvråkars uppträdande i Danmark, »vilket land han besöker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
