- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tjugofjärde årgången. 1929 /
214

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 14

EDVARD WIBECK

båda förut namngivna tjärnarna fram, kantad av sumpig,
högtuvig av björkskog beväxt mark av ungefär liknande
beskaffenhet som den vid Haukarjokk.

Gässens förekomst i denna trakt var icke tillfällig, utan
upprepas varje år. I synnerhet vid den något större,
närbelägna sjön Altajaure, vars stränder till stor del hava karaktär
av sanka madängar, pläga de på vårarna hålla till. För något
10-tal år tillbaka blev ett gåsbo funnet ända uppe vid södra
stranden av den lilla tjärnen närmast intill Kirtik.

För att söka sammanfatta mina erfarenheter om
skogsgåsens svenska boplatser, är föga mera att säga, än att boet
kan träffas på nästan all slags mark, både fast och sank,
n. b. om den blott ligger i närheten av dessa, alltid en smula
exklusiva och nogräknade fåglars tillhåll och betesplatser
under sommarvistelsen. Jag är icke säker om, att i Sverige
boplatserna på sanka marker i verkligheten äro så mycket
ovanligare än de på torra. Att de flesta gåsbon blivit funna på
mark av det senare slaget, kan bero därav, att under vårtiden
överhuvud taget mycket få människor beträda myrarna och
framför allt icke de vid denna årstid ytterst svårframkomliga
tuvbältena längs de överfulla vattendrag, som tilläventyrs
genomskära eller angränsa myren. Att gässen själva göra så
liten skillnad på mark av det ena eller andra slaget, blir lätt
förklarligt därav, att de i regel tillreda sin båle och börja
lägga ägg medan landskapet ännu har en helt vinterlig
prägel med frusna sankmarker och snöhöljd mark. Till boplats
behöver gåsen då först och främst en barfläck, och sådana
finner hon företrädesvis invid trädstammarna, runt vilka snön
ringformigt smälter undan, långt innan den försvinner från
marken i dess helhet. Finnas emellertid liknande, och därtill
mot översvämning under snösmältningstiden fullt trygga
bar-marksfläckar även att tillgå ute i den (senare) sanka och
svårtillgängliga terrängen nära vattendragen genom myrar och
kärrmarker, dit de nykläckta gåsungarna gärna vallas, förefaller
det mig ytterst sannolikt — och i viss mån också bestyrkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:23:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1929/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free