Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
SMÄRRE MEDDELANDEN
maximilängd nära 15 m. Den är mycket långsträckt och smärt.
Avståndet från nosspetsen till munvinkeln Vb av totallängden.
Bröstfenorna äro smala och spetsiga, 8—10,6% av totallängden;
ryggfenan liten, dess avstånd från nosspetsen ungefär 70% av
totallängden. Fårorna på undersidan äro 42—54, och de sträcka sig bakåt
till naveln, 1,2 m. bakom bröstfenspetsarne. Bardskivorna 250—
280, till färgen gråsvarta (de främsta dock vita) med gråa borst.
Valens färg är blåsvart på översidan (med avlånga ljusare fläckar),
strupen mörkt blågrå, den övriga undersidan m. 1. m. gulaktigt vit.
Bröstfenornas yttersida blåsvart, insidan grå.
De mest framträdande olikheterna mot sejvalen äro enligt Ö.
Olsen följande. Ryggfenan är mindre och sitter längre bakåt.
Bukfårorna sträcka sig längre bakåt. Barderna äro kortare men
proportionsvis bredare. De längsta bli knappt 50 cm. hos en Brydeval
av 15 m. längd, under det att en lika lång sejval har 70 cm. långa
barder. Den senare har också ett större antal barder (320—240).
Bardborsten hos Brydevalen äro mycket längre och grövre än hos
sejvalen. Det var denna grövre textur hos barderna, som på sätt
och vis fäste uppmärksamheten på den nya valen. Ett parti barder
av den hade nämligen sålts såsom sejvalsbarder, men köparne
protesterade och började en process, vilken de vunno, sedan experterna
förklarat, att det ej var sejvalsbarder. De vitgrå fläckarne på
kroppen antagas vara framkallade av parasiter. De flesta valar av denna
art sägas vara magra med endast 4—5 cm. späck. Detta förhållande
gör. att den ej är så eftersökt av valfångarne, om de ha tillfälle
att fånga någon annan val t. ex. knölval. Brydevalen synes ha sitt
huvudsakliga tillhåll omkring Sydafrika och mer på västra än på
östra sidan. Den tyckes även föredraga det kallare vattnet.
Brydevalen uppgives huvudsakligen leva av fisk, kanske mest av ett slags
sill, som ofta träffas hektolitervis i dess mage, men stundom även
större fiskar av »över 2 fots längd». Det har även berättats, att
pingviner påträffats i dess mage.
Av denna intressanta valart har Riksmuseet nyligen fått
mottaga ett skelett genom kapten C. O. Johnsons vänliga
tillmötesgående. Härigenom har den redan förut vackra samlingen av
valskelett fått en från vetenskaplig synpunkt högeligen värdefull
komplettering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
